Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Medicinens utveckling till och med Galenus - 3. Hippokratikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det vore sant eller icke, ty man hade intet att åberopa sig
på för att få klart besked."
"Men i läkekonsten finnes sedan länge allt; både principen
och metoden äro funna, och med deras hjälp ha många sköna
upptäckter gjorts under årens lopp och vad som återstår att
upptäcka skall upptäckas, om tillräckligt utrustade och i de
funna resultaten väl bevandrade män med dessa som
utgångspunkt anställa sina undersökningar. Om man däremot med
ringaktning förkastar allt detta och på en annan väg och
efter andra hållpunkter anställer sina undersökningar, och
vill påstå sig därmed ha upptäckt något, så har man bedragit
sig själv och bedrager andra, ty det är omöjligt."–-
"Några — både läkare och sofister — påstå, att det icke är
möjligt att veta något om läkekonsten, om man ej vet vad
människan är, och att man måste äga kännedom härom, om
man vill behandla människan rätt. Men detta deras tal berör
filosofien, likasom det också är Empedokles och andra
naturfilosofer, som skrivit om vad människan ursprungligen är,
huru hon först kom till och huru hennes kropp är
sammanfogad. För min del tror jag att allt vad sofister eller läkare
sagt eller skrivit om naturen mindre berör läkekonsten än
den grafiska konsten; liksom jag också tror, att man icke
kan komma till riktig kunskap om naturen på någon annan
väg än den läkekonsten anvisar. Denna kunskap blir möjlig
att vinna, när man behärskar läkekonsten rätt och i hela dess
omfattning. Men innan vi hinna det målet, jag menar innan
vi fått säker kunskap om vad människan är, vad som betingar
hennes tillvaro m. m. sådant, synes mig ännu mycket
fattas" –-
Praxis och otndöme måste gå hand i hand.
Omdömets mognad skall sätta läkaren i stånd att draga
riktiga slutsatser angående den mänskliga organismen och
dess förhållande till föda, omgivning, klimat och
årstider. Härtill fordras studium av föregångarna och
framför allt egen, målmedveten iakttagelse. Materialet
måste således underkastas en kritisk sovring; upprepad
iakttagelse skall lära att avskilja det tillfälliga och att
ur mångfalden få fram det regelbundna hos
sjukdomen.
Denna uppfattning har alltsedan dess varit
bestämmande för medicinen; i och med densamma tager den
vetenskapliga medicinen sin början.
II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
