- Project Runeberg -  Medicinens utveckling till en naturvetenskap / Förra delen /
39

(1924) [MARC] Author: Robert Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Medicinens utveckling till och med Galenus - 3. Hippokratikerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sådan visa sig allvarlig och human mot alla, ty beställsamhet
och medgörlighet föraktar man, även om dessa egenskaper
skulle vara av stor nytta; har man lov att begagna sig av
dem, måste det ske med betänksamhet, ty man sätter värde
på, att samma sak hos samma person icke upprepas alltför
ofta. Vad hållningen beträffar, bör ansiktet uttrycka lugn
betänksamhet utan strävhet; i annat fall skulle man anse
honom för anspråksfull och människofientlig. A andra sidan
blir den som gärna skrattar och visar en omåttlig glättighet,
lätt misskänd för att vara obildad, något som man ej minst
bör akta sig för. Rättvis och billig måste han vara i hela sin
umgängelse, ty ofta måste rättrådigheten vara hans
medhjälpare. Förhållandet mellan läkare och de sjuka rör sig ej
om småsaker; patienten underkastar sig ju helt och hållet sin
läkare och denne kommer oupphörligt i beröring med kvinnor,
unga flickor och föremål av det högsta värde. I alla dessa
förhållanden måste följaktligen läkaren förstå att behärska
sig" — — — (Om läka re h).

"Vill man tillägna sig alla (för en läkare nödvändiga)
egenskaper måste man flytta filosofien in i läkekonsten och
läkekonsten in i filosofien. En läkare, som på samma gång är
filosof, är någonting gudalikt. Skillnaden är ej stor mellan
filosofi och läkekonst; allt som ingår i filosofien, ingår ju också
i läkekonsten: oegennytta, hänsynsfullhet, blygsamhet,
anspråkslöshet, anseende, omdöme, lugn, förbindlighet,
renlighet, djupsinnigt tal, kunskap om vad för livet är nyttigt och
nödvändigt, förkastelse av allt orent, frihet från vidskepelse,
en gudalik upphöjdhet. Vad de ha, ha de ju för att motverka
tygellöshet, simpelhet, omåttlighet, lustar, rofferier och skam-

lösheter"–-

"Framför allt är själva kännedomen om gudarna djupt
inpräglad i läkarens själ. Vid alla lidanden, vid alla
hemsökelser finner man nämligen läkekonsten i överväldigande grad
intagen av vördnad för gudarna. För gudarna går- läkaren ur
vägen, ty läkekonsten har icke något allsmäktigt medel till
övers. Läkarna lägga visserligen hand vid mycket, men mycket

blir också botat under deras händer av sig självt."–-

"Man skall ofta besöka den sjuke och undersöka honom
omsorgsfullt, beredd att bemöta vad som kan vilseleda vid

inträffande förändringar —–Omständigheter, som man

ej märkte, då man gav sina föreskrifter för behandlingen,
få lätt försprång och beröva patienten livet: det som skulle

hjälpa fanns icke tillhands"–—

"Allt bör verkställas med lugn och ordning och på det
sättet att det mesta, som göres vid patienten, sker utan att
han märker det. Med glad och lugn min ger man honom de

II

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mednatur/1/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free