Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Medicinens utveckling till och med Galenus - 3. Hippokratikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
levnad och veklighet eller älskare av kroppsövningar,
arbetsamma, matfriska och nyktra.
Vid sin undersökning skall läkaren först låta den
sjuke omtala sina subjektiva besvär, varefter han
skrider till fastställande av de objektiva
sjukdoms-tecknen. Därvid skall han, under anlitande av synen,
hörseln, känseln, lukten och smaken, begagna alla
honom till buds stående medel.
I skriften Om vätskorna meddelas en mängd
detaljerade föreskrifter. Sålunda har man att beakta
medfödda anlag, hållning, rörelser, gasuppdrivningar,
som komma och gå, sötmn, vaka, oro, gäspningar,
rysningar. Man måste studera kräkning, avföring, spott,
hosta, uppstötningar, gasansamlingar, urin, nysning,
tårar, klåda, plockningar med händerna, känsel, törst,
övermättnad, sömn, närvaro eller frånvaro av smärtor,
kroppens beskaffenhet, tankeförmågans beskaffenhet,
bildningsgrad, minne ävensom förhållandet då den
sjuke talar och då han tiger o. s. v.
"Rörande uttömningarna från magen give man akt på,
vart de ha benägenhet att gå, om de sakna skum, äro mogna
eller omogna, kalla, illaluktande, torra eller fuktiga. Hos icke
brännfebersjuka aktgive man på sådan törst, som ej fanns
förut och som ej beror på hettan eller annan tydlig orsak;
vidare på urinen och fuktigheten i näsan. Vidare aktgive man
på den likgiltiga hållningen, torrheten, turgescensen,
andningsrubbningar, maggropen, lemmarna, sjukliga förändringar
i ögonen, färgskiftningar, pulsationer, köldförnimmelse,
hjärtklappning, förhårdnader i hudsenorna, ledgångar,
förändringar i rösten, tankeförmågan, den tvångfria hållningen,
håret, naglarna samt patientens förmåga eller oförmåga att
fördraga vad som bör ske. Vidare kunna tecken hämtas från
lukten hos huden, munnen, örat, uttömningarna, den avgående
gasen, urinen, hos sår, svett, upphostningar, näsan; från den
saltaktiga smaken hos huden, upphostningarna, nässlemmet,
tårarna och andra vätskor. —–Man bör ta kännedom
om vad den sjuke ser i sina drömmar och huru han förhåller
sig under sömnen, om hörseln är skarp, om han gärna gör
frågor–-Man skall undersöka om den sjuke har alla
sina sinnen i behåll, om han fördrager t. ex. lukter, samtal,
kläder, jtällningar."
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
