Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Medicinens utveckling till och med Galenus - 4. Den Alexandrinska medicinen. — Empirikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helt och hållet; faktiskt räckte det ju ända intill slutet
av 1700-talet innan kemien nådde den utveckling att
den verkligen kunde tjäna till att belysa de processer,
som försiggå i kroppen. Man sökte därför allt
fortfarande att rent spekulativt göra klart för sig såväl
de förändringar födan undergick i
matsmältningsverktygen som överhuvud de i kroppen försiggående
kemiska processerna. Det må gärna erkännas att dessa
spekulationer icke sakna sitt intresse, men endast
såsom exempel på vad människan förmår att fantisera
ihop.
Andra delar av fysiologien, enkannerligen
sinnesorganens fysiologi, förutsätta en djupare fysikalisk
kunskap, än man ägde på den tiden, och det var därför
icke heller på dessa områden möjligt att vinna någon
verklig inblick.
Däremot var en så viktig och central förrättning
som blodets rörelse i kroppen av den art, att densamma
utan någon egentlig svårighet skulle hava kunnat
utredas redan av läkarna på Hippokrates’ tid. I själva
verket hade Harvey vid sina undersökningar inga
andra medel till sitt förfogande än dem, som ett par
tusen år tidigare stodo forskarna till buds. Det
sakförhållande att det räckte så länge, innan man kom sig
för att göra en sådan undersökning visar, såsom mig
synes, mycket tydligt vilka ödesdigra följder
teoreti-serandet utan verkligt underlag medför: man åtnöjde
sig med att helt ytligt taga reda på hjärtats och
blodkärlens anatomi och konstruerade sedan utan vidare
bråk och besvär resten.
När sålunda Erasistratus (se; nedan) i likhet med
många före honom kommit till den falska
uppfattningen att endast venerna, men icke artärerna vore
blodförande, och att de senare under normala
förhållanden endast innehölle luft, ställde sig till hans
besvarande ffågan, varav det kom sig att det oaktat blod
strömmade ut från en avskuren artär. Svaret lydde:
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
