- Project Runeberg -  Medicinens utveckling till en naturvetenskap / Förra delen /
66

(1924) [MARC] Author: Robert Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Medicinens utveckling till och med Galenus - 4. Den Alexandrinska medicinen. — Empirikerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

piellt uteslöt varje möjlighet att tränga djupare in i
spörsmålet om sjukdomarnas natur ooh allt som
därmed sammanhängde, samt alltså icke lämnade någon
utsikt till en vidare förkovran av medicinen.

Dock måste vi medgiva,. att med tanken på såväl
fysiologiens som den allmänna sjukdomslärans låga
ståndpunkt på den tiden en viss tröstlöshet hade sina
goda grunder, och att för medicinens fortsatta
utveckling ett rent empiriskt sovrande av
behandlingsmetoderna utan tvivel var av behovet påkallat.

Också inlade de bättre empirikerna betydande
förtjänster om kännedomen av sjukdomarnas symtom och
om undersökningsmetoderna samt framför allt om
såväl den medikamentära och dietetiska som den
kirurgiska behandlingen av sjukdomarna.

Skaparna av denna skola voro Philinus från Kos
(omkring år 250 f. Kr.), en lärjunge till
Hero-philus, Serapion från Alexandria (omkring år 220)
och Glaukias från Taras (omkring 50 år senare),
vilken sistnämnde införde begreppet om den empiriska
trefoten. Skolans höjdpunkt nåddes genom
Herakleides från Tarent, som levde omkring år 230 f. Kr.

Det är otvivelaktigt att endast de bättre bland
empirikerna förmådde åstadkomma något av betydenhet.
Den stora massan kunde naturligtvis icke höja sig över
det enkla resonemanget att om läkning inträffade efter
ett visst ingrepp, just detta och ingenting annat varit
orsaken till det goda resultatet (post — propter) — en
uppfattning, som aldrig kunnat helt och hållet utrotas
ur medicinen. Härigenom måste dock skolan slutligen
förlora all betydelse och även dess verkliga förtjänster
förbises. Också levde den icke synnerligen länge,
änskönt den ännu långa tider framåt representerades av
alla slags charlataner och bedragare.

Såsom ett kuriosum kan i detta sammanhang
anföras, att empirikernas i princip så enkla förfaringssätt
också begagnades av högt stående personer i och för

66

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mednatur/1/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free