Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Medicinens utveckling till och med Galenus - 5. Medicinen i Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilken således var alldeles oberoende av förändringar
hos kroppsvätskorna. Lindrigare lidanden kunde likväl
förorsakas genom abnorm beskaffenhet hos vätskorna
eller pneumat.
I motsats till Hippokrates föreställde sig
Askle-piades, att naturen icke alls äger någon läkande kraft,
och att hon tvärtom understundom vållar skada. Därför
voro läkarens åtgärder så mycket mera betydelsefulla,
och borde i överensstämmelse med de allmänna
teoretiska åsikter, som Asklepiades förfäktade, bestå i
undanröjande av missförhållandet mellan smådelarna
och porerna. Detta lyckades bäst genom mekaniska
åtgärder, alltså minskning av födans mängd, aktiva
och passiva rörelser av allahanda slag, kalla
avriv-ningar, bad och dusdier samt massage. Härigenom
blev Asklepiades en av den fysikalisk-dietetiska
terapiens grundläggare.
I rätt liten utsträckning användes läkemedel, dock
borde läkaren för varje sjukdomsfall hava två eller
tre lämpliga medikament tillhands.
Grundprincipen för det terapeutiska tillvägagåendet
uttrycktes genom slagordet tuto, cito et jucnnde, d. ä.
säkert, snabbt och angenämt. Detta avhöll dock icke
Asklepiades från att vid febersjukdomar underkasta
patienten en föga angenäm behandling. Under de första
tre dagarna skulle han ligga vid full belysning, hindras
från att sova och fick varken mat eller dryck, ja,
t. o. m. befuktande av läpparna var förbjudet. Efter
dessa dagar hade den sjuke rätt att frossa huru mycket
han ville.
I sin terapi undvek Asklepiades all överdriven
användning av uttömmande medel. Dock förordnade
han icke så alldeles sällan åderlåtning, varvid han
gjorde den .märkliga iakttagelsen, att denna vid
inflammation i lungsäcken har en god inverkan på invånarna
vid Hellesponten, men en dålig på invånarna i Rom.
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
