- Project Runeberg -  Medicinens utveckling till en naturvetenskap / Förra delen /
74

(1924) [MARC] Author: Robert Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Medicinens utveckling till och med Galenus - 5. Medicinen i Rom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förnyas ur den inandade luften. Det förekommer i tre
olika modifikationer och gör sig gällande såsom
sammanhållande kroppen, såsom förmedlande tillväxt och
utveckling och såsom alstrare av tanke, känsel och
begär.

Hälsan beror på normal beskaffenhet av pneumat
och i synnerhet av dess spänning, vilken tar sig uttryck
i pulsen. Genom abnorm beskaffenhet av pneuma
uppkommer sjukdom o. s. v.

Åtskilliga drag i denna skolas läror ådagalägga att
desamma icke stodo i bestämd motsats till de av övriga
skolor förfäktade åsikterna, och det räckte icke länge,
innan Agathinus från Lakedaimon, under Flaviernas
tid, med insikt om huru omöjligt det för varje enskilt
system i och för sig var att giva en tillfredsställande
tydning åt processerna i den friska och sjuka kroppen,
sökte skapa en bredare och säkrare grundval för
medicinen genom att kritiskt sovra föreliggande kunskaper
och undvika felen, men bibehålla förtjänsterna hos de
olika systemen. Sålunda uppstod den eklektiska
skolan.

Bland Agathinus’ närmaste efterföljare märkas
Archigenes från Apamea, Rhuphos från Efesus och
Dioskurides från Tarsus, vilkas verksamhet inföll
omkring år ioo e. Kr.

Archigenes utmärkte sig framför allt såsom kirurg
och var måhända den förste, som regelrätt utförde
större blodiga operationer (amputationer), vid vilka
han även använde underbindning eller omstickning av
de större blodkärlen.

På en tid, då dissektionen av människolik åter blivit
ytterst sällsynt eller snarare helt och hållet upphört,
sökte Rhuphos att genom studier av apans anatomi
belysa förhållandena hos människan och gjorde härvid
åtskilliga viktiga iakttagelser. Därjämte skrev han
arbeten över njurarnas och urinvägarnas sjukdomar,
över pesten, spetälskan och flera andra lidanden. Fe-

74

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mednatur/1/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free