Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Medicinens utveckling till och med Galenus - 6. Galenus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ivrade för att bada nyfödda i kallt vatten och
därvid hänvisade på germanerna.
"Jag har icke skrivit min bok för germaner eller björnar
eller vilda svin, utan för greker eller åtminstone för sådana,
som tänka på grekiskt sätt. Har man någonsin hört, att det
späda, ännu från livmodern varma barnet kastas i kallt vatten,
såsom om det vore glödande järn? Kommer barnet undan
med livet, så må det så vara, ätt man härigenom prövat dess
naturliga motståndskraft och genom beröringen med det kalla
vattnet ännu stegrat densamma. Men vilken förnuftig mor,
som icke till äventyrs är en skytiska, skulle väl med sitt barn
våga ett försök, vilket, om det misslyckas, har döden till
följd, men i ingen händelse erbjuder någon fördel. För en
åsna eller något annat lastdragande kreatur må det vara en
vinst att äga en stenhård, mot köld och smärta okänslig rygg,
men vilket gagn har en människa därav ?"
Såsom redan nämndes återkommer i Galenus’ hela
framställning alltjämt hans åsikt om
ändamålsenligheten i kroppens hela byggnad och hos alla dess
förrättningar.
Men han åtnöjer sig icke härmed, utan han bemödar
sig yttermera om att vid varje steg han tager
ådagalägga, hurusom denna byggnad och dessa förrättningar
med hänsyn till naturens visa avsikter icke skulle hava
kunnat vara annorlunda än de enligt hans uppfattning
voro.
Hos en nutida läsare väcka hans bevis härför endast
leda, och jag tror icke att många människor, utan att
därtill vara tvungna, skulle stå ut mied att i en lång
följd efter varandra läsa dessa tankeövningar.
Också har ju vår tid bestämt tagit avstånd från ett
dylikt betraktelsesätt, om man än, där det gäller den
levande naturen, icke helt och hållet kan undgå frågan
omi nyttan av bestämda anordningar.
Men därvid faller ingen numera på tanken att vid
dryftandet av ett organs eller en förrättnings
betydelse försöka ådagalägga, att det sakförhållande, man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
