Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Den arabiska medicinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄTTONDE KAPITLET.
Den arabiska medicinen.
Översättningar till syriska och arabiska. — Isaac Judæus. —
Rhazes. — Avicenna.
Redan vid början av vår tideräkning funnos i
Antiokia och Berytos (Syrien) blomstrande
bildningsanstalter. För dessas räkning översatte kyrkan i
synnerhet från och med 400-talet till syriskan en stor
mängd av de grekiska författarnas skrifter, däribland
också medicinska av Hippokrates och Galenits.
Då de nestorianska lärda på grund av sina från den
rättrogna läran avvikande meningar år 489 bortdrevos
från Edessa och flydde till Persien, fortsatte de med
sin redan tidigare utövade verksamhet såsom
översättare och grundade en med sjukhus förbunden
medicinsk läroanstalt i Dschondisabur, varest sålunda en
korsningspunkt mellan den grekiska och indiska
medicinen uppstod.
När Persien kom under Islams välde hölls denna
läroanstalt fortfarande vid makt. Ett nytt skede
inträdde, då araberna övertogo ledningen och Bagdad
blev ett stort och betydelsefullt kulturcentrum.
Ett uttryck för arabernas stora intresse för
medicinen bildade samlandet av de grekiska författarnas
skrifter och dessas översättning till arabiskan. För
detta ändamål inrättade kalifen al-Mamun (813
—833) ett eget institut, vid vilket översättningen i
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
