Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Den arabiska medicinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ståndare för ett stort sjukhus i denna stad samt
livläkare hos kalifen. På äldre dagar blev Rhazes blind,
emedan furst a 1 - M an sur i Chorestan i vredesmod
givit honoan ett piskrapp, som förstörde bägge
ögonen. Man ville böta skadan genom operation, men då
den tillkallade läkaren icke kunde uppgiva av huru
många hinnor ögat bestod, förklarade Rhazes att han
ej brydde sig om att bliva opererad; han hade sett så
mycket av världen, att han var mätt därpå.
Blind och fattig avled han år 923 eller 932.
Rhazes’ förnämsta arbete utgöres av en trettio
böcker . omfattande framställning av medicinen och
kirurgien, i vilken han gjort utdrag ur nästan alla
tidigare läkares skrifter, från Hippokrates till Isaac
Judæus. Dessutom författade han en kortare lärobok
i medicinen, som han tillägnade den ovannämnde
a 1 - M a n s u r m. m.
Till karakteristik av mannen må följande uttalanden
tjäna:
"Sättningen i medicinen är ett mål, som aldrig nås, och de
läkemetoder, som beskrivas i böckerna, äro vida underlägsna
en förståndigt tänkande läkares praktiska erfarenhet." —
"Också i de fall, då tecknen till den annalkande döden redan
äro tydliga, bör läkaren trösta den sjuke."
Ett genom mångfaldig erfarenhet bekräftat yttrande
av Rhazes lyder att furstar vid inträffad sjukdom
behandlas sämre än andra människor.
Rhazës’ stora samling av sjukhistorier från
sjukhuset i Bagdad finnes visserligen icke mera i behåll,
men ur hans ännu bevarade skrifter har man dragit
slutsatsen, att han, med stor förmåga av
individuali-sering, så9om kliniker överträffade alla övriga arabiska
och måhända också samtliga medeltida läkare.
I teorien galenist, i praktiken hippokratiker, höll
Rhazes särskilt på den dietetiska behandlingen av
sjuka. Också begagnade han enkla medikament och
hade såsom allmän grundsats att i början av en
sjukrio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
