- Project Runeberg -  Medicinens utveckling till en naturvetenskap / Förra delen /
143

(1924) [MARC] Author: Robert Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Den västeuropeiska medicinen under medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid sår å tarmen infördes i dennas håla ett rör av
flädern, kring vilket tarmsömmen anlades.

Allt fortfarande företog anan endast ogärna
ampu-tationer av extremiteterna; i regeln inskränkte man
sig nu, såsom förr, till fall, där en del av lemmen
angripits av brand, och avskilde den normala delen
genom ett snitt från den brandiga. Dock förekommo
också amputationer i frisk vävnad.

En illustration till rädslan för amputationer lämnar
historien om huru hertig Leopold V av Österrike år 1194 dog.
Han hade fallit av hästen och därvid ådragit sig ett
komplicerat benbrott av underbenet. Plåster och medikament
förmådde icke hindra att brand uppstod i benet. Den sjuke
anmodade sina läkare att utföra amputation, men de vågade
det icke. Då tar hertigen en stridsyxa, håller dess egg mot
det skadade benet och befaller en av sina hovmän att med
hammare slå på yxan. Vid tredje slaget brast benet. Följande
morgon avled patienten.

När anden kom över dem, kunde dock den tidens
kirurger företaga sig operationer, som väcka vår
häpnad.

Markgreven Dodo II av Rochlitz och Groiz skulle i kejsar
Henrik VI: s följe resa till Italien. På grund av sin
betydande fetma hyste han dock betänkligheter att företaga den
långa färden. Han råkade då i händerna på en kirurg, som
erbjöd sig att skära bort det överflödiga fettet. Detta skedde;
patienten dog.

Vården om förlossningar var allt fortfarande nästan
uteslutande barnmorskornas sak, och först vid mitten
av 1400-talet börja också läkare anlitas vid
förlossningen.

Till rökningar hyste man likasom förr stort
förtroende : rökning av de kvinnliga könsdelarna med
aromatiska trädslag ansågs vara ett verksamt medel mot
ofruktsamhet.

Redan i äldre tider hade det inträffat, att man under
vissa omständigheter nödgats uttaga fostret ur
livmodern, efter att med kniv hava öppnat moderns buk

143

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mednatur/1/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free