- Project Runeberg -  Medicinens utveckling till en naturvetenskap / Senare delen /
30

(1924) [MARC] Author: Robert Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medicinens genombrott under nya tiden - 12. Fysiologien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en artär och en ven, som omedelbart skulle hava
förenat sig med varandra.

De grunder, Harvey lämnat för sin lära om
blodomloppet, voro icke desto mindre så bindande och
avgörande, att densamma, strängt taget, icke behövde
denna ytterligare bekräftelse, så viktig en sådan i och
för sig än var.

Endast fyra år efter Harveys död fann emellertid
Malpighi (se sid. 20) hös grodan den sökta
övergången i kapillarkärlen. Själv säger han härom
följande :

"Frågan om den ömsesidiga föreningen och anastomosen
mellan artärer och vener kan på grund av dessa (hos lungan
iakttagna) sakförhållanden med största sannolikhet anses vara
löst, ty om naturen i ett fall driver blodet genom rör och
låter dessas ändar inmynna i ett nätverk, är det högst
antagligt, att de även i andra fall skola ingå förening med
varandra, något som mycket tydligt kan uppvisas hos den
med urin fyllda blåsan hos grodan, i vilken man kan
iakttaga huru blodet på omtalat sätt rör sig genom de
genomskinliga, medelst ömsesidig anastomos med varandra förenade
kärlen ävensom förvissa sig därom, att nämnda kärl hava en
likadan förbindelse och ett likadant förlopp, som ådrorna
eller fibrerna hos nästan alla träds blad ständigt förete."

Efter Malpighi gjorde läran om blodomloppet
under förevarande tidsskede ännu ett mycket väsentligt
framsteg, då den engelske prästmannen StephJen
Hales (1677—1761) år 1733 första gången mätte
blodtrycket i det arteriella systemet och sålunda inledde
verkligt kvantitativa undersökningar inom denna del
av fysiologien.

Förutom arbetena över blodomloppet, vilka framför
allt känneteckna den fysiologiska forskningen under
1600- och 1700-talen, utfördes under denna tid inom
den experimentella fysiologien ännu en mängd
undersökningar, genom vilka kroppens förrättningar i många
viktiga punkter belystes.

Lika litet som med avseende å anatomien är det i

30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:41:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mednatur/2/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free