- Project Runeberg -  Medicinens utveckling till en naturvetenskap / Senare delen /
62

(1924) [MARC] Author: Robert Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medicinens genombrott under nya tiden - 14. Invärtes medicinen till och med Sydenham

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kanalens håla såsom en verkan av det i tarmen rådande
trycket; kroppsvärmen såsom resultat av blodets
friktion vid dess strömning i blodkärlen, o. s. v.

Des Gaätjes höll före att alla processer i kroppen
kunde vinna en mekanisk förklaring. Kroppens
förrättningar utgöra till större delen rörelser i dess fasta
och flytande beståndsdelar.

Senare hävdades denna uppfattning främst av tre
italienska läkare, Boe.ei.li, Bellini och Baglivi.

Bokelli tydde processerna i den levande
kroppen såsom framför allt beroende av de fasta
beståndsdelarnas spänning och de flytande
beståndsdelarnas täthet. Alla rubbningar av nervverksamheten
— smärta, kramp, o. s. v. — ävensom febrarna hava
sin grund i en mekanisk retning av nerverna. Denna
beror i sin tur på rubbningar av nervsaftens rörelser,
på tilltäppning av nervernas mynningar i körtlarna,
huden och andra organ. Smärta uppkommer genom
att nervsafterna giva likformiga osymmetriska stötar
åt hjärnan. Men också den härvid uppträdande
abnorma skärpan hos nervsaften själv kan bidraga
härtill. Alltså föreligger här dock ett visst erkännande
åt betydelsen av förändringar i nervsaftens kemiska
beskaffenhet.

I samma riktning går delvis också Borellis tydning
av muskelns sammandragning: den till muskeln från
hjärnan genom nerverna strömmande nervsaften
framkallar, då den blandas med blodet, en jäsning, vilken
gör att muskeln sväller upp.

Vid feber äro nervsafterna skarpare än annars och
reta» därför nerverna och hjärtat. Den härvid
uppträ-danfle temperaturstegringen beror mindre på blodets
friktion i och för sig, än på de samtidiga
förändringarna hos blodet. Detta innehåller nämligen ett slags
olja eller rättare eldpartiklar, som till hälften äro
släckta. Då de frigöras, så att de kunna utföra sina
egenrörelser, stiger kroppens temperatur.

62

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:41:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mednatur/2/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free