Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Anatomien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga mångfalden med bestämdhet hade uppvisats öch
sålunda ett djupare inträngande i kännedomen om
kroppens byggnad möjliggjorts. De hade vunnits enbart
medelst de undersökningsmetoder, som begagnades
inom den grövre anatomien, utan användning av
mikroskopet, vilket ännu på den tiden var ett så föga
fullkomligt instrument, att Bichat kunde yttra, det
anatomien och fysiologien därav aldrig haft någon större
nytta, alldenstund var och en på sitt eget sätt och efter
sitt eget tycke tyder det han ser i mörkret. Därför
utbrister han också: "låtom oss börja studera naturen
där hon börjar framträda för våra sinnen".
Med den förbättring av mikroskopet, som inleddes
av instrumentmakaren Fkaunhofer i München
(1787—1826), väcktes intresset för undersökningen av
de organiska vävnadernas finare struktur på nytt, och
det skulle icke räcka länge, innan studierna åt detta
håll kröntes med en upptäckt av genomgripande
betydelse.
Ännu så sent som år 1835 hade Johannes Muller
(se nedan sid. 105), sin tids mest ansedde fysiolog,
börjat sin lärobok i fysiologi med dessa ord av Kant :
"Formen för tillvaron har inom den oorganiska
naturen sin orsak i varje materiens smådel, men inom
den organiska naturen däremot i det hela."
Endast tre år senare (1838) visade emellertid
botanisten Matthias Jakob Schleiden (1804—1881),
professor i Jena och Dorpat, på grund av studier över
växtens utveckling, att alla växtens delar uppkomma
ur en cell. Enligt hans uppfattning var denna en
liten blåsformig, av en tunn hinna omsluten kropp,
som bestod av en tjockflytande, oftast grumlig vätska,
innehållande en rund eller avlång cellkärna. Enheten
inom växtriket utgjordes alltså av cellen.
Innan Schleiden offentliggjort sina resultat,
meddelade han dem åt sin vän Theodor Schwann (1810
—1882), som den tiden var assistent hos Johanines
7. — Tigerstedt, Medicinens utveckling. II.
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
