Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Anatomien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är på grund av hithörande undersökningars
överväldigande mångfald icke möjligt att här lämna
någon närmare redogörelse för de insatser, som under
de senast förflutna ioo åren av olika forskare gjorts
inom den mikroskopiska anatomien. Jag vill blott
betona, att det allra mesta, vi tro oss veta angående denna
vetenskap, är resultatet av de senaste årtiondenas
arbete. Till någon temporär avslutning kan den
mikroskopiska anatomien knappast sägas hava kommit, och
vida fält stå ännu att plöja inom densamma. Det bör
ej heller förtigas, att den behandling vävnaderna vid
härdningen och färgningen undergå, i viss mån måste
förändra de finare strukturförhållandena, och att
därför de bilder, man å.’sådana preparat erhåller i
mikroskopet, till en viss grad. böra betraktas såsom
konstprodukter, vilkas verkliga innebörd ännu långtifrån
är utredd.
I nära förhållande till anatomien står läran om
huvudskålens form hos olika människoraser, vadan det
är anledning att här med några ord beröra densamma.
De första försöken till mätning av människans
huvudskalle med hänsyn till olika. raser torde härröra
från Pieter Camfer (1722—1789), professor i
Groningen. Hans mätningar hänförde sig till
ansikts-vinkèln, d. v. s. den vinkel, som bildas, av två linjer
dragna från den mest framstående delen av överkäken,
den ena genom öronöppningens mitt, den andra
tangerande mitten av pannan. Denna vinkel är olika hos
människor av olika ras.
And,ers Retzius (1796—1860), professor i
Stockholm, upptog frågan om rasolikheter hos kraniet till
närmare behandling, främst för att utreda huruvida
de i gamla svenska gravkamrar funna skallarna voro
av samma ras som de nuvarande svenska eller ej.
Retzius fäste sig vid at| huvudskallens största
breddgenomskärning | i procent av dess största längd-
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
