Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Den patologiska anatomien och läran om sjukdomsorsakerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motsvarande sjukhistorier, fick hans arbete mindre
betydelse än det annars skulle hava haft.
Den egentlige grundläggaren av den patologiska
anatomien var Giovanni Baptista Morgagni
(1682—1771), professor i Padova, som vid 78 års ålder utgav
sitt verk om sjukdomamas orsaker och säte i
kroppen — resultatet av sin författares hela livsgärning.
I väsentligaste grad stödande sig på egna och sin
lärares, professorn i Bologna, Antonio Maria
Valsalvas (1666—1723) iakttagelser hade Morgagni
ställt såsom sin uppgift att finna en bestämd skillnad
mellan normala och sjukligt förändrade organ och att
genom förknippande av iakttagelserna vid
obduktionen, för vilka han med en dittills okänd noggrannhet
redogjorde, med de under livet uppträdande sjukliga
förändringarna vinna en möjligast fullständig
kunskap om sjukdomsprocesserna i kroppen. För honom
spelade därför icke, såsom fallet var med hans
föregångare, kuriositeter och monstrositeter, som då och
då påträffats vid liköppningar, någon roll, ty dessa
voro ju av ett alldeles underordnat intresse med
avseende på den uppgift, vars lösning han förelagt sig.
Med sin vittomfattande blick på vetenskapen
framhöll Morgagni därjämte att den patologiska
anatomien icke allenast tjänade till utredande av de
sjukliga processerna i kroppen, utan även hade en icke
ringa betydelse för fysiologien: genom att den
patologiska anatomien lärde känna de förändringar i
organen, som uppträdde vid bestämda rubbningar av deras
verksamhet, kunde den belysa åtskilliga fysiologiska
spörsmål, för att nu icke tala därom, att man härvid
också kunde lära känna dittills obekanta förrättningar
och rätta villfarelser beträffande de förrättningar, man
godtyckligt tilldelat särskilda organ.
Anmärkningsvärt är att Morgagni av fruktan för
smitta icke obducerade lik av människor, som avlidit
i koppor, lungsot eller elakartade febrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
