Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Den patologiska anatomien och läran om sjukdomsorsakerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
banat vägen för en patologisk kemi, kallat till liv en
experimentell patologi och kompletterat sig själv genom studier å
levande djur. Hon har i sitt intima förhållande till alla
medicinska doktriner icke allenast spritt ljus vid sjukbädden och
därvid gjort mycken nytta, utan ock utvidgat vetenskapen om
livet och därmed även naturvetenskapernas område. Genom
sina upptäckter klargör hon dagligen sjukdom och död i
deras allmänna drag; fördjupad till mikroskopisk forskning,
uppvisar hon dessa såsom beroende på bestämda tillstånd hos
den sjuka organiserade materiens grundbeståndsdelar och
leder, ställd inför nya uppgifter, vidare till
sjukdomsprocessernas och deras orsakers dunkla område. Därigenom har
hon också för lekmän ådagalagt vilka resultat den materiella
forskningen kan uppnå, och vi hava utan tvivel att till stor
del tacka henne för att förtroendet till den materiella
forskningen, till studiet av naturen och till naturvetenskaperna
stegrats och styrkts i de vidsträcktaste kretsar." — — —
Rokitanskys verk fortsattes främst av Rudolph
Virchow (1821—1902), professor i Würzburg och
Berlin. Med full insikt om betydelsen av att en
naturvetenskaplig åskådning genomfördes inom medicinen,
grundlade han år 1847 i förening med Benno
Reinhardt, som några år senare avled, Archiv für
pathologische Anatomie, vilket skulle verka
i denna riktning och snart blev sin tids förnämsta
tidskrift. Virchow inledde detta arkiv med en
programartikel, däri han bland annat yttrar följande:
"Den ståndpunkt, vi ärna intaga, är rätt och slätt rent
naturvetenskaplig. Den praktiska medicinen såsom använd
teoretisk, den teoretiska medicinen såsom patologisk fysiologi är
det ideal, till vilket vi skola sträva, såvitt våra krafter det
medgiva. Ehuru vi fullständigt erkänna den patologiska
anatomiens och klinikens berättigande och självständighet, gälla
dessa för oss likväl företrädesvis såsom uppslag till nya
frågor, vilkas besvarande tillhör den patologiska fysiologien.
Men enär dessa frågor till stor del först måste formuleras
genom ett mödosamt och omfattande detaljstudium av de
företeelser, som möta oss hos levande och vid liköppningar,
uppställa vi såsom vår tids första och viktigaste fordran en
noggrann och medveten utveckling av anatomiska och kliniska
erfarenhetsrön. Ur en sådan empiri må sedan medicinens
verkliga teori, den patologiska fysiologien, uppstå."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
