- Project Runeberg -  Medicinens utveckling till en naturvetenskap / Senare delen /
152

(1924) [MARC] Author: Robert Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. Kirurgien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Enligt Plinius skall en pulveriserad och med ättika
försatt marmorart från Memfis i forntiden hava
begagnats för att åstadkomma en lokal känslolöshet hos
huden. Riktigheten av denna uppgifit har på goda skäl
betvivlats; det tidigaste säkra vittnesbörd om en lokal
anästesi härrör först från noo-talet, då man i Salerno
för ändamålet använde en baddning av opium, bolmört
och alruna. Senare begagnade man härtill avkylning
av operations fältet med snö och is. Först genom
pul-verisering av snabbt avdunstande vätskor, såsom eter,
blev denna metod genom Benjamin Waud
Richardson (1828—1896) verkligt användbar i praktiken.

För framkallande av känslolöshet vid operationer å
struphuvudet och ögat funno Jelinek och KolUer
(1884) pensling resp. indrypning av en kokainlösning
synnerligen lämplig; insprutningar under huden av
detta medel hava likaså med framgång begagnats. För
samma ändamål har Karl Ludwig Schleich (f.
1859), läkare i Berlin, år 1894 utbildat en egendomlig
metod, som består i att genom insprutning av svaga
kokainlösningar runtomkring det hudområde, å vilket
operation skall äga rum, framkalla en svullnad med
åtföljande lokal blodbrist, ökad vävnadsspänning och
förändring av nervsubstansen, på grund varav
känsligheten å det sålunda omgärdade området helt och hållet
upphäves.

Genom den allmänna bedövningen och den lokala
känslolösheten var smärtan vid kirurgiska ingrepp
övervunnen. Någon hänsyn till denna behövde numera
icke iakttagas; operationer, från vilka läkaren på grund
av därmed förenad smärta dittills nödgats avstå,
erbjödo numera inga svårigheter.

Underläkaren vid barnbördshuset i Wien Ignaz
Philipp Semmelweiss (1818-^—1865) fäste sig vid en
år 1847 företagen obduktion av en ämbetsbroder, som
dukat under för likförgiftning, att hos honom alldeles

52

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:41:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mednatur/2/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free