- Project Runeberg -  Medicinens utveckling till en naturvetenskap / Senare delen /
181

(1924) [MARC] Author: Robert Tigerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Invärtes medicinen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

slutligen på tanken att i ett antal flaskor med torr luft
hänga upp den färska ryggmärgen från kaniner, som
dött i rabies. Hos dessa vid en temperatur av 30° C.
torkade ryggmärgar avtog giftigheten så småningom,
ju längre de bevarades. Man uppslammade ett stycke
av en sådan ryggmärg i steriliserad buljong och
insprutade vätskan under huden på en hund, varvid man
började med en ryggmärg, som torkat under femton
dygn och därför endast var svagt giftig. Sedan
övergick man till ryggmärgar, som hållits i flaska fjorton,
tretton, tolv o. s. v. dygn och sålunda voro allt giftigare,
till dess man slutligen kom till en mycket giftig
ryggmärg, som endast var ett dygn gammal.

De hundar, som genomgått en sådan fullständig
behandling, voro nu oemottagliga för rabiessmittan.
Fortsatta försök ådagalade, att det med samma
tillvägagående var möjligt att hos en redan smittad hund
hindra sjukdomens utbrott.

En nioårig gosse blev i början av juli 1885 biten av
en rabiessjuk hund; två dagar senare infann han sig
hos Pasteur för att bliva behandlad. Samma dag på
kvällen gjordes på honom den första insprutningen.
Efter det hela serien insprutningar ägt rum, var gossen
faktiskt botad. Den mycket rika erfarenhet, som sedan
dess vunnits i alla civiliserade länder, har på det mest
övertygande sätt ådagalagt, att Pasteur verkligen
lyckats finna ett så gott som osvikligt medel mot rabies.

Man har alltså dels i de inre sekreten, dels i
anti-toxinerna lyckats finna specifika medel mot en lång
rad av invärtes åkommor. Härigenom har man hunnit
ett gott stycke framåt mot det mål, som föresvävade
Paracelsus och Sydenham: att finna läkemedel,
som direkt skulle motverka sjukdomen i och för sig
och icke blott ett eller annat symtom av densamma.

Men vilken skillnad mellan dessa specifika läkemedel
och de få sådana — kina, kvicksilver och jodkalium ■—

181

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:41:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mednatur/2/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free