Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Den allmänna hälsovården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
släkten. Sedan man så småningom fått allt klarare
för sig vilken stor betydelse ärftligheten äger,
i det att en mindervärd kropps- och själsbeskaffenhet
hos föräldrarna ofta nedärves på barnen, har man
slutligen med öppen blick för frågans stora innebörd
börjat att enligt strängt vetenskapliga metoder utforska
de omständigheter, som härvid utöva sitt inflytande.
Sålunda har, främst genom engelsmannen Francis
Galtons (f. 1822) ansträngningar, en ny
vetenskapsgren, rasbiologien,
uppstått, vilken såsom sitt
praktiska mål söker
utfinna medlen att förädla
det kommande släktet.
Denna rörelse har fått ett
kraftigt uppsving, sedan
man i början av detta
århundrade blivit bekant
med de märkliga rön, som
Gregor Mendel (1822
—1884), munk i Brünn,
redan på 1860-talet utfört
över korsningar av
växter. Några mycket
betydande framsteg har den
praktiska tillämpningen av rasbiologien väl ännu icke
gjort, och åtskilligt synes tillsvidare bra nog sväva i
luften. Saken är i alla fall i gång och vi hava att i
sinom tid av forskningen åt detta håll vänta viktiga
uppslag.
Det nyfödda barnet är utsatt för många svåra
tillbud, främst på grund av sina ännu rätt svaga
matsmältningsverktyg, vilka, strängt taget, endast fördraga
modersmjölken. Också har man såväl under tidigare
perioder som under våra dagar med stor bestämdhet
hävdat mödrarnas skyldighet att amma sina barn. Då
denna dock mycket ofta av ett eller annat skäl under-
184
Gregor Mendel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
