- Project Runeberg -  Med Örnen mot polen : Andrées polarexpedition år 1897 /
150

(1930) [MARC] Author: Salomon August Andrée With: Knut Frænkel, Nils Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isvandringen mot Franz Josefs land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



så glada framtidsutsikter, som jag har att tänka på." Något
senare fortsätter Strindberg sitt brev, medan han sitter och
suger på en karamell, "en riktig läckerhet". Han hänvisar sin
fästmö till Nansens bilder för att hon skall få en föreställning
om, hur det ser ut omkring det lilla lägret. Det är bara is, is
åt alla håll, skruvningar och rännor omväxla med smält is,
evigt enahanda. Det snöar något litet för tillfället, men det är
åtminstone lugnt och ej synnerligen kallt (—0°,8). Därhemma
i Sverige är det nog trevligare sommarväder, tänker
Strindberg, och så fortsätter han till sin Anna: "Ja, det är
egendomligt att nu tänka sig, att ej ens Din nästa födelsedag kan
det vara möjligt för oss att vara hemma. Och kanske få vi
övervintra ännu ett år. Det vet man ännu inte. Vi gå nu så sakta
framåt, att kanske vi ej hinna fram till Kap Flora i vinter utan
få som Nansen övervintra i en jordkula." Han lider vid tanken
på den förtvivlan, hans fästmö skall känna, om expeditionen
ej skulle komma hem ens nästa höst. "Och Du må tro, att jag
pinas av att tänka på det också, ej för min egen skull, ty nu
gör det mig intet, om jag får slita ont, bara jag en gång
kommer hem."

Mellan de båda stunder, Strindberg sitter och skriver, intaga
de tre kamraterna sin måltid. Kaffet var en extra njutning den
kvällen. En saftbutelj togs också fram. Nils Strindberg
"droppade", som Andrée uttrycker sig, och han själv sköljde
flaskan två gånger för att tillvarataga all saften. Frænkel sökte
sedan oförmärkt att få ytterligare ny saftsmak ur den.

Nu är tältet i ordning, Frænkel har tagit de meteorologiska
observationerna och de skola koja. Alla äro ganska trötta.
Innan de somna, resonera de något om sina andliga egenskaper
och fel. Så slutar Strindberg sitt brev och det blir tyst i tältet.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Sep 28 23:39:25 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medornen/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free