Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drivisen av H. U. Sverdrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller mera. Ur denna synpunkt är det överraskande, att Andrée
påträffat så ringa istjocklek. I de anteckningar, som förelagts
mig, finnas 62 uppgifter om isens tjocklek, och endast i 4 fall
är tjockleken befunnen vara uppmätt till över 3 m., medan den
i icke mindre än 43 fall är mindre än 1,5 m. Det framgår klart
av beskrivningen, att mätningarna röra icke endast nyligen
frusen is, ty lera, småsten o. s. v. har hittats på is, som uppges
vara omkring 1 m. tjock, och sådana saker finner man bara
på gammal is. Det är emellertid två notiser i Andrées dagbok,
som göra, att man har anledning tro, att de siffror som anförts
likväl icke gälla själva mäktigheten hos drivisen. Den 31 juli
anföres: "Isens tjockl. 0,8 m.", men nedanför står inom
parentes: "Isdjup under vatten 4,1 m.", och den 1 augusti uppges
isens tjocklek till 1,35 m., men samtidigt finns det i dagboken
en skiss, på vilken den sammanlagda mäktigheten hos isen är
angiven till 4,8 m., och enligt skissen gäller tjockleken 1,35 m.
endast ned till en utskjutande kant, som finns på detta djup.
Om det förhåller sig så, att isens mäktighet i dessa två fall
var över 4 m., medan mätningarna i rännorna endast ge
tjockleken av ett karakteristiskt övre lager, så har man måhända
skäl att antaga, att något liknande ägt rum genomgående, och
att de siffror, som anföras, icke kunna göra tjänst vid ett
bedömande av isens verkliga mäktighet.
Angående smältnings- och frysningsprocesserna har Andrée
gjort en rad intressanta iakttagelser. Man får ett levande intryck
av, hur oregelbundet smältningen försiggår. På isens yta bildas
det inte bara dammar med sötvatten, utan dessa dammar
förbindas med kanaler, som ofta kunna vara besvärliga att korsa.
Vissa dammar bli så djupa, att det går hål i botten på dem,
men andra förbli grunda sommaren igenom. Man äger nu icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
