Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurlivet bland drivisen av E. Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tjuvjo eller labb finnes blott omtalad tre gånger. Första
gången var den 2 aug., då en dylik fågel tillsammans med
tvenne måsar kretsade över ett isbjörnskadaver. Även följande
dag syntes en dylik. Det var så nordligt som ungefär 82° 15’
n. br. Säkerligen var det den vanliga labben, Stercorarius
parasiticus. Kolthoff iakttog nämligen denna art vid Vitön 1898
och ansåg den möjligen häcka där. Alla exemplar, han såg där,
tillhörde den ljusa fasen. Detta förklarar antagligen, varför
Andrée den 25 aug. (81° 45’ n. br.) kände sig tveksam om
bestämningen, då han såg ett exemplar av den mörka fasen.
Som häckfågel iakttog f.ö. Kolthoff labben ännu nordligare
än på Vitön, nämligen på Karl XII:s ö, så att de nordligaste
av Andrée sedda exemplaren möjligen voro därifrån.
På sistnämnda ö fann Kolthoff även den stora
borgmästaremåsen, Larus hyperboreus, häckande. Andrée-expeditionen
iakttog dock aldrig någon gammal fågel av denna art, och det var
ej förrän man kommit långt ned mot Vitön, som en ungfågel
av denna art sköts av Andrée, men han uppgiver, att den förut
varit synlig ett par gånger.
Den mås, som för expeditionen spelade den största rollen
var dock ismåsen, Pagophila eburnea. Den sågs redan vid
ungefär 82° 40’ n. br. Den 11 aug. sköt Frænkel ett exemplar,
som av Andrée beskrives.
Ismåsarna betraktades såsom en stor läckerhet, och en tid i
september, då kött förrådet var mycket knappt, utgjorde
ismåsarna ett värdefullt tillskott till matsedeln. Med tanke på
ismå-sarnas egen diet är det dock rätt egendomligt, om de skulle
kunna vara välsmakande, annat än när köld och strapatser giva
en kraftig krydda. Ismåsarna stryka nämligen omkring och,
ehuru de även kunna fiska söka de mest efter avfall av varje-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
