- Project Runeberg -  Med Örnen mot polen : Andrées polarexpedition år 1897 /
316

(1930) [MARC] Author: Salomon August Andrée With: Knut Frænkel, Nils Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Isbjörns“ färd till Vitön av Knut Stubbendorff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


medveten om, att jag icke fick låta dem förfaras. Och när jag
gick till verket att söka rädda dem från förstörelse, var jag
naturligtvis också medveten om den risk jag löpte.

Sålunda funderade jag rätt skarpt och var en smula i
spänning över, huru jag skulle reda mig utan sakkunskap, men efter
några försök fann jag, att företaget att preparera knappast
var ett sådant mysterium, som jag — med lekmannens skyldiga
respekt för experternas uttalande därvidlag — varit rädd för.

När den frusna pappersmassan tinat, började ju
avdunstningen, och när jag studerade hur den fortskred, fann jag, att
på ett visst stadium voro pappersbladen både fasta och mjuka
tillräckligt att förbli hela och kunna böjas isär. Med en kniv
petade jag försiktigt i bladens sammansmälta, anf rätta kanter,
tills papperen skildes rätt lätt — åtminstone i förhållande till
hur vansklig jag föreställt mig proceduren. De första dokument
jag ägnade min verksamhet, var Strindbergs loggbok, och
jag höll på med den i något över ett dygn utan att sova.
Då hade jag en viss erfarenhet och hytten full med
pappersblad. Ty för att på ett radikalt sätt förebygga att bladen under
torkningen åter klibbade samman, lossade jag dem fullständigt
ifrån varandra och lade ut dem på grovt papper. Jag märkte
nästan genast, att om jag lät torkningsproceduren överskrida
ett visst stadium, innan jag skilde bladen åt, så var det svårt
att få dem ifrån varandra, och om de fingo alldeles torka, så
sutto de samman som cement.

Av denna anledning och därför att min hytt med kojen, hyllor,
byrå och brits inte rymde mer än ett visst kvantum, hejdade
jag avdunstningen hos de böcker och dokument som återstodo,
genom att slå in dem i vanligt vitt makulaturpapper och lägga
dem tillsammans i paket, så att de behöllo fukten tills deras tur


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Sep 28 23:39:25 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medornen/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free