Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Adrenokortikotrop ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adrenokortikotrop
19
Aerogram
och pubertas præcox hos män. Syn.
genito-suprarenala syndromet.
Adrenokortikotro’p (av /. ad, vid + ren,
njure + co’rtex, bark + g. tre’po, vända):
som har hormonalt inflytande på
binjurebarken, t.ex. ACTH.
Ad sacc.: i recept = Ad sa’cculum (/.): = i
påse.
Ad scat papyr(ac)., (lign.): i recept = Ad
sca’tulam papyra’ceam, (li’gneam) (/.) =
i pappask (träask).
Ad I sorption (av /. ad, till + sorbe’re, suga):
fasta kroppars egenskap att vid sin yta förtäta
och fasthålla lösta eller gasformiga ämnen.
A. beror på ytenergien och ökas med ytan,
är alltså störst hos fint fördelade,
pulvriserade ämnen ss. djurkol, bolus alba.
Adsor-be’ra.
Adjstringe’ntia, sing, -stri’ngens (/. av ad,
till -f stri’ngere, åtsnöra): avsöndring
förminskande, kärlsammandragande
(adstringe-rande) medel. Jfr styptika.
Adu’It|us, -a, -um (/.): vuxen.
Ad us. prop(r)., (tecnic).: i recept = Ad
u’sum pro’prium, (tecnicum) (/.) = till eget,
(tekniskt) bruk.
Ad j venti’t | ia, -iae (/. av ad, till + veni’re,
komma): yttre bindvävslagret i ett blodkärl.
Tunica a.
Ad v(itr). c. ep(ist). v(itr). cl(aus).: i recept =
Ad vi’trum cum episto’meo vi’treo
cla’u-sum (/.) = i glaskärl med glaspropp.
Ad vitr. flav., (fuse., nigr.): i recept = Ad
vi’trium fla’vum, (fu’scum, ni’gruni) (/.):
i gult, (brunt, svart) glaskärl.
A! dynami’, (/. -dynam|i’a, -i’ae av g. a priv.
+ dy’namis, kraft): kraftlöshet, t.ex. av hög
ålder 1. av utmattande sjukdomar. Jfr
aste-ni. Familjär episodisk a.: sällsynt ärftlig
sjukdom med anfall av enstaka 1. mer 1.
mindre utbredda förlamningar; lika vanlig
hos båda könen; oftast uppträdande redan
i förskoleåldern; anfallet varar mindre än en
timme, återkommer efter några timmars
(stundom några månaders) mellanrum;
tenderar att mildras med åren; synes stå i
samband med organismens kaliumomsättning;
jfr förlamning (familjär periodisk).
A. E.: antitoxinenhet.
Ægagro’|pi’Ijus, -i, pl. -i (/. av g. ai’gagros,
vildget + /. pi’lus, hår): hårbollar i
idissla-res tarm. Se besoa’rsten.
Ae’g j er, -ra, -rum (/.): sjuk.
Ægophoni’a: se egofoni.
-æmii’a, -i’ae (/. av g. hai’ma, blod): blod-.
Ae’ne|us, -a, -um (/.): bronsfärgad.
A’I er, -eris (/. av g. ae’r): luft.
Aer- (av g. ae’r): luft-, -asteni’, (/. -asthenji’a,
-i’ae av g. asthe’neia, kraftlöshet): psykasteni
o. förlust av självförtroende hos
motorplan-förare. -ation, (/. -a’t|io, -io’nis): 1»
arteriali-sation av det venösa blodet i lungan; 2.
införande av luft i. gas i en vätska, -emi’, (/.
-æm|i’a, -i’ae av g. hai’ma, blod) =
förekomst av luft i blodet. Jfr dykaresjuka.
-e’nter|ektasi’, (/. -ectasji’a, -i’ae av g.
e’nte-ron, tarm -f entasis, utspänning): luft- 1.
gasutspänning av tarmarna.
Ae’ri|us, -a, -um (/.): luft-.
Aero’|ba (av g. ae’r, luft + bi’os, liv)
bakterier, Aero’ber, Aerobio’nter: bakterier, som
endast växa vid luft-(syre-)tillträde. Jfr
anae-ro’ba bakterier. Aerobio’s.
Aero- (av g. ae’r): luft-. -ce’I|e, -es (l. av g.
ke’le, bråck): luftfylld, bråckliknande
ut-buktning (ficka), mest utgående från
respi-rationsvägarna (laryngocele, trakeocele).
-cysto|grafi’, (/. -graph | i’a, -i’ae av g. ky’stis,
blåsa + gra’pho, skriva):
röntgenfotografering av blåsan efter dess fyllande med luft.
-derm|ektasi’, (1. -ectas|i’a, -i’ae av g. de’rma,
hud -I- e’ktasis, utvidgning): subkutant 1.
kirurgiskt emfysem. -embolis’m (/. -us, -i):
tillstånd hos flygare på stora höjder
beroende på utträde av kvävgas i blod och
cere-brospinalvätska och yttrande sig i utslag,
smärtor i leder o. lungor, neuriter och
pares-tesier. -fagi’, (/. -phagji’a, -i’ae av g. phagei’n,
äta): luftslukning (vid hysteri). Jfr mo’rbus
ructuo’sus. -fobi’, (/. -phob|i’a, -i’ae av g.
pho’bos, fruktan): 1. sjuklig ängslan för drag
och frisk luft; 2. ängslan för att luftrörelser
(vind, drag) skola framkalla
respirations-kramp, luftskräck (vid rabies).
Aeroge’n, (/. Aero’-gen|es av g. aer, luft -f
genna’o, alstra): om gasproducerande
bakterier. Aero’Igenesbacillo’s (/. -is, -is):
infektion med Bacillus aero’genes, t.ex. vid
kalvdiarré.
Aero- (av g. ae’r): luft-, -gram (av g. gra’mma,
skrift): röntgenfotografi av ett med luft fyllt
organ, -neuro’s (/. -is, -is): funktionell nervös
rubbning hos flygare, yttrande sig i
magbesvär, nervös irritabilitet, inso’mnia,
emotionella svängningar och ökad motorisk oro.
-odonti’, (/. -odontji’a, -i’ae av g. ae’r, luft +
odou’s, tand): de odontologiska spörsmålen
inom flygmedicinen, -odont|algi’, (/. -alg | i’a,
-i’ae av g. aigos, smärta): tandvärk vid
vistelse på höga höjder (högflygning) till följd
av luftutvidgning i sinus maxillaris 1. luft i
tand vid djupa fyllnader. -oti’tis me’dia:
bristande ventilation av mellanörat med
oförmåga att reglera tryckvariationer, beroende
på tilltäppning av örontrumpeten. -phagi’a;
-phobi’a: se -fagi’; -fobi. -pletysmogra’f (av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
