Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Aeroterapi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aeroterapi
20
Affekt
g. plethysmo’s, ökning): apparat för
registrering av respirerad luftmängd,
-poro|-tomi’, (/. -tom | i’a, -i’ae av g. po’ros, passage
+ tome’, snitt): operation för inledande av
luft i luftvägarna, t.ex. intubation, -sol: en
grupp kolloider karakteriserade av en
dim-lik fördelning i luften åstadkommen gnm
dimbildningsapparat, -solbehandling,
-solte-rapi: i aerosolform överförda medikament,
företrädesvis avsedda för inhalation.
Aero-terapi’, (/. -therap | i’a, -i’ae av g. ae’r,
luft-ftherapei’a, behandling):
luftortsbehand-ling. -tympanala ledningen (g. ty’mpanon,
trumma): den normala genom hörselgången
gående ljudledningen. Motsatsen
osteo|tympanala ledningen, dvs. ljudledningen genom
skallbenen. Prövning av den förra, t.ex.
genom att hålla en klocka framför örat, av den
senare t.ex. genom att trycka en svängande
stämgaffel mot skallen. Jfr Rinne,
Schwa-bach, Weber.
Æscula’pius (/. av g. Asklepio’s):
läkekonstens gud i Grekland. Därav härleder sig
beteckningen eskula’p för läkare.
Aescula’-pii söner. — Eskula’pstav: en orm slingrad
om en stav; läkekonstens symbol.
Æsthesio-: se estesio-.
Æstiva’l|is, -e och Æstfv|us, -a, -um (/.): som
hör till sommaren. Cata’rrhus æ.: cholera
infantum.
Æte’rnjus, -a, -um (7.): evig.
Æ’th|er, -eris (/. av g. aite’r, de översta
luftlagren): e’ter, ety’leter. Æ’. ad narcosin:
inhala tions anes tetikum; narkoseter. Æ’.
spiri-tuo’sus. Hoffmann’s droppar. Æ’.
spiri-tuo’sus camphora’tus: kamferdroppar,
Bang’s nervdroppar. Jfr eter.
Æthero’11 eum, pl. -ea (/.): flyktig olja. Æ.
ani’si, anisolja; æ. caryophy’lli, nejlik-; æ.
chenopo’dii: chenopodium-; æ. cinnamo’mi
zeyla’nici: kanel-; æ. foeni’culi: fänkåls-; æ.
juni’peri: enbärs-: æ. lava’ndulæ: lavendel-;
æ. me’ntheæ piperi’tæ; pepparmynt-; æ. pi’ni
silve’stris: tallbarrs-; æ. rosmari’ni:
rosmarin-; æ. sa’ntali: sandel-; æ. sina’pis: senaps-;
æ. terebi’nthinum cradum: rå, och æ. t.
de-pura’tum: renad terpentin-; æ. thy’mi:
timjan-; æ. valeria’næ: vändelrotolja.
Æthy’Ium, Æthyle’num: se ety’1 och etyle’n.
Ætiologi’a: se etiologi.
A- (g.): a priv. -fagi’, (/. -phagji’a, -i’ae av g.
phagei’n, äta): oförmåga att svälja. A.
a’l-gera: vägran att svälja föda p.gr. av därav
orsakad smärta. Afa’gisk. -faki’, (/. -phac|i’a,
-i’ae av g. phako’s, lins): utan ögonlins.
Afa’-kisk. -falangi’, (/. -phalang | i’a, -i’ae av
g.pha’-lanx, rad, led): frånvaro av fingrar och tår.
-fasi’, (/. -phasji’a, -i’ae av g. phasis, tal): för-
lust (helt 1. delvis) av förmågan att gnm tal
1. skrift meddela sig med eller mottaga
meddelanden från människor vid (vanligen)
bibehållen intelligens och oskadade perifera
syn-, hörsel- och talorgan. Syn. afemi. 1.
moto’risk, expressiv eller ata’ktisk a. eller
ordstumhet, om förlusten beror av skada i
talcentrum, Br oca’s vindel; den sjuke
förstår tal och skrift, men kan ej tala. 2.
sen-so’risk eller impressiv a. eller orddövhet,
då den sjuke kan tala, skriva och läsa, men
ej förstår ordens innebörd; skadan ligger här
i tinningloben. 3. amnestisk, verba’l a. eller
ordglömska: en lägre grad av motorisk a.
(enl. Kussmaul sensorisk a.) med försvårat
ordfinnande, men riktigt uppfattande och
eftersägande; syn. minnesafasi. 4.
lednings-a.: (vid avbrott på den direkta ledningen
mellan motoriska o. sensoriska talcentrum);
den sjuke förstår orden och kan tala, men
förväxlar orden (parafasi, paragrafi och
rubbning vid eftersägande). 5. optisk a. eller
ordblindhet (,själsblindhet): orden kunna ej
finnas, så länge de blott ses i skrift, men väl
om andra sinnesretningar inverka, t.ex. om
föremålet i fråga beröres med handen 1.
ordet höres. 6. subkortikal a.: avbrott mellan
a) motoriska talcentrum och
tahnuskelcent-rum eller b) mellan sensoriska talcentrum
och allmänna hörzonen. Vid a) ren
ordstumhet, men inre talet, läsning och
skrivning samt förståelse av talet bibehållet,
vid b) ren orddövhet, men inre talet, läsning
och skrivning oberörda. 7. transkortikal a.:
avbrott mellan begreppscentrum och a)
motoriska eller b) sensoriska talcentrum.
Eftersägande, högläsning och
diktatskrivande bibehållet, men vid a) villkorligt talande
och skrivande omöjligt eller bristfälligt, vid
b) orddövhet, alexi tillika med parafrasi och
paragrafi; eftersägande, högläsning och
diktatskrivande möjligt men utan förståelse.
Afa’sisk, Afa’tisk: som hör till afasi. Se
agra-fi’, alexi’, amusi’, parafasi’. Afasi’st.
Afa’ti-ker.
AI febril: feberfri.
Afe|fob!’, (/. Aphe | phob | i’a, -i’ae av g. haphe’,
beröring + pho’bos, fruktan): sjuklig
fruktan för beröring.
A|fem|estesi’, (/. -phem | æsthes | i’a, -i’ae av g.
a priv. + phe’me, röst + ai’sthesis, känsel):
oförmåga urskilja ord; ord-blindhet och
-dövhet.
A|femi’, (/. -phem|i’a, -i’ae av g. a priv. +
phe’me, röst): 1. syn. afasi; 2. speciellt den
subkortikala formen av motorisk afasi.
Afe’-misk.
Affe’kt, (/. Affe’ct|us, -us av affi’cere, göra in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
