Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Anoskop ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anoskop
43
Anterodorsal
gen orsak att ej nå klimax i koitus. -ork!’, (/.
-orchji’a, -i’ae), -orkidi’sm, (/.-orchidi’sm|us,
-i av g. o’rchis, testikel): frånvaro av
tes-tiklar. -o’rch|us, -i (/.): person med felande
l.ej nedstigna testiklar. -orto | grafi’, (/.
-ortho-graph I i’a, -i’ae av g. ortho’s, riktig +
gra’-pho, skriva): oförmåga till riktig skrivning;
syn. agrafi (motorisk), -ort|opi’, (/.
-ortb|o-p|i’a, -i’ae av g. ortho’s, riktig + ops, öga):
felsyn bestående i att raka linjer ej synas
raka, parallellism och symmetri icke som
sådana, -orto’s, (/. -ortho’s[is, -is av g.
ortho’s, rak): gammalmodig benämning på
frånvaro av erektilitet. -osfresi’, (l.
-osphre-s|i’a, -i’ae av g. o’sphresis, luktsinne): utan
lukt. Syn. anosmi.
Ano|skop (av I. a’nus -f g. skope’o,
betrakta): spegel för inre undersökning av anus.
An- (g.): an priv. -osmi’, (/. -osm|i’a, -i’ae av
g. osme’, lukt): utan lukt. Syn. anaesthesi’a
olfacto’ria, anosfrasi. -noso|gnosi’, (/.
-gno-s|i’a, -i’ae av g. no’sos, sjukdom -f gno’sis,
kunskap): psykisk rubbning med
omedvetenhet om bestående symptom, t.ex. en
förlamning. -osfresi. -oti’, (/. -otji’a, -i’ae av g. ous,
öra): medfödd avsaknad av öronmussla.
Ano|tropi’, (/. -trop! i’a, -i’ae av g. a’no,
uppåt -f tre’po, vända): tendens till
ögonaxlar-nas riktande uppåt. Syn. anofori.
An- (g.): a priv. -ovari’, -ovari’sm, (/. -ovar|i’a
-i’ae, -ovari’sm I us, -i av ova’rium, äggstock):
medfödd avsaknad av ovarier. -ovulation,
-ovuli’, (/. -ovula’t|io, -io’nis, -ovul|i’a, -i’ae
av o’vum, ägg): felande ovulation, -oxi’, (/.
-ox I i’a, -i’ae av g. oxy’s, sur): syrebrist i
kroppsvävnaderna av olika orsaker, t.ex. som
följd av anemi, -oxibio’s(is): anaerobios.
-ox(i|h)emi’, (/. -oxi | hæm | i’a, -i’ae av g.
oxy’s, sur + hai’ma, blod): syrgasbrist i
blodet. Jfr bergssjuka, -oxy-: se oxi-.
Anrikningsmetod: 1. för befordrande av riklig
tillväxt av bestämd bakterie; 2. för finnande
av tuberkelbaciller i bacillfattigt sputum. Jfr
antiformin-, ligroinmetoden.
A’nsja, gen. och pl. -ae (/.): slynga, mest om
nervslyngor. A’, atla’ntis: nervslynga mellan
1. och 2. cervikalnerverna, förlöpande över
atlas’ processus transversus främre spång.
A’. cervica’Iis (A. n. hypoglo’ssi, BNA):
slynga mellan nedstigande grenar av n.
hypo-glossus och n. cervicalis inferior; bildas av
nervtrådar från nn. cervicales motoriska
trådar till mm. sternohyoideus,
sternothyreoi-deus och nedre buken av omohyoideus. A’,
lenticula’ris: mellan linskärnan och
thalamus opticus. A’-æ lumba’les: slyngor mellan
grenarna av plexus lumbalis. A’, subcla’via:
mellan nedersta hals- och första dorsalgan-
gliet av n. sympathicus. Syn. a.
Vieusen-nii.
A’ns|er, -eris (/.): gås-. — Anseri’n|us, -a, -um
(/.): gås-.
Ansikts-atrofi: hemiatrophi’a facialis
progressiva. -bjudning: en (mindre vanlig)
foster-bjudning med ansiktet i st. för nacken
föregående. -båge (odont.):
bettregistreringsred-skap. -förlamning: se facialisförlamning.
-neuralgi’: se trigeminusneuralgi. -ros:
erysipelas faciei, -vinkeln (antrop.): vinkeln
mellan en linje, dragen från o’phryon till
sub-nasa’le och en från öronöppningen till
sub-nasa’le.
Ant-: i sammansatta ord dels för a’nte (/.):
framför, framåt, dels för anti’ (g.): mot, i
motsättning mot. I flera sammansättningar
brukas båda formerna "ant" och "ante"
resp. "anti", t.ex. både anthelmintika och
antihelmintika. -a’cid|a, sing, -um (/.):
medel, som motverka syror, t.ex. alkalier.
-afrodisi’ak|a, sing, -um, (1. -aphrodici’ac | a,
sing, -um): könsdriften nedsättande medel,
-agoni’sm (/. -us, -i av g. antagogoniste’s,
förkämpe): motverkan, t.ex. a. mellan bakterier
1. muskler emellan. Antagonister: de
varandra motverkande krafterna (bakterier,
muskler etc.). Motsatsen synergister. -a’Igik|a,
sing, -um, (/. -a’lgicja, sing, -um av g. a’lgos,
smärta): smärtstillande medel. -artri’tik|a,
sing. -um, (/. -arthri ticja, sing, -um):
giktmedel.
Antazolin (/. -um, -i): antihistaminikum,
an-tialle’rgikum.
Ante- (/.): framför-. -bra’chi|um, -i (/. av g.
brachi’on, arm): underarmen, -cede’ntia (av
I. antece’dere, gå före): förhistoria, ’-cr|us,
-u’ris (/.): underarm, -fixation, (/. -fixa’t|io,
-io’nis): se ventrifixation. -flexion, (/.
-fle’x|io, -io’nis av fle’ctere, böja):
framåt-böjning, t.ex. a. uteri: böjning framåt av
livmoderkroppen mot cervix. Anteflektera.
Ant eme’tikja, sing, -um, (/. -eme’tic|a, sing.
-um av g. anti’, mot + e’mesis, kräkning):
medel mot kräkningar.
A’nte mo’rtem (/.): (omedelbart) före döden.
A’nte pa’rtum (/.): före födelsen.
Ante- (/.): framför-, -pone’rande (av /.po’nere,
lägga, ställa): för tidigt uppträdande,
-position, (I. -posi’t|io, -io’nis av po’nere, lagra):
framskjutning. Jfr positio.
Ant|erga’n (/. -um, -i):
dimetylaminoetylben-zylaniün; det först upptäckta (syntetiserade)
kliniskt användbara antihistaminet.
Ante’r|ior, -ius (/.): främre. Syn. anticus.
Antero- (av /. ante’rior): främre-, -dorsai (/.
-is,-e av do’rsum,rygg):hörande till den
dor-sala delen av embryots huvudanlag.-gra’d (av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
