Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Aterman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aterman
66
Atomighet
A|terma’n (av g. a priv. -f the’rme, värme):
ej genomsläppande värme. Motsatsen
diaterman.
Atero’m, (/. Athero’m | a, -atis av g. athe’re,
gröt): svulstlik utspänning av talgkörtlar i
huden vid tilltäppning av utförsgångarna.
Jfr epidermoid. At(h)er(omat)o’s(is),
(Athe-ro’ma arteria’Ie): genom grötartat sönderfall
i artärväggarna uppstående små hålor och
sår, den nekrotiserande o. ulcererande
formen av arterioskleros; se åderförkalkn.
Ate-romatös.
Atero-sklero’s, (/. Athero-sclero’sjis, -is av g.
athe’re, gröt + sklero’s, hård): benämning
omfattande både skleroserande o.
ateroma-tösa formen av arterioskleros; se
åderförkalkn.
Ateto’s, (/. Athetosis, -is av g. a’thetos, utan
fast ställning): ofrivilliga, långsamma,
bisarra, ihållande, rytmiskt återkommande
rörelser, huvudsakligen i fingrar o. tår vid vissa
hjärnsjukdomar och vanligen halvsidig. Jfr
extrapyramidal systemet. Athetose double
(/.): idiopatisk, dubbelsidig form särsk. hos
barn. Jfr dystoni’a lenticula’ris.
AI thalpo’s [ is, -is (I. av g. a priv. + tha’lpos,
värme): oförmåga att förnimma värme.
Athrepsi’a: se atrepsi.
Athyr-: se atyr-.
Atla’nto-occipita’lpunktion:
suboccipital-punktion. -di’dymus: se atlodymus.
A’tla|s, -a’ntis (/. av g. A’tlas, namn på den
himmelen bärande titanen): första
ryggkotan.
Atle’tisk typ: stark utveckling av skelett,
muskulatur och hud. Jfr astenisk, leptosom,
pyk-nisk typ, Kretschmer’s typlära.
Atlo’dymjus, -i (/. av g. A’t 1 a s + di’dymos,
tvilling): missbildning m. två huvud på en
hals.
Atmiatri’, (/. Atmiatr|i’a, -i’ae av g. atmo’s,
dunst -f iatrei’a, läkekonst): behandling med
inandning av gaser; även om pneumoterapi.
Atmo|ka’usis, (/. -ca’us|is, -is av g. atmo’s,
ånga -f- kau’sis, brännande): användande av
vattenånga av 100° C eller mer till stillande
av blödningar, särskilt i livmodern. Syn.
vaporisation.
Atmosfaro’ser, (/. Atmosphæro’s|es, sing, -is
av g. atmo’s, ånga + sphai’ra, sfär): genom
atmosfäriska inflytanden ådragna
sjukdomar, t.ex. reumatism.
A|toki’, (/. -toe I i’a, -i’ae av g. a priv. +
to’-kos, födelse): ofruktsamhet. Jfr dystoki.
Ato’m (av g. a’tomos, odelbar): minsta
smådel av materia, även av energi (energiatom),
strålning (strålningsatom) 1. elektricitet
(elektricitetsatom). Enl. nutida begrepp utgöres
atomen av ett system av småpartiklar. Jfr
elektron, positron, neutron, proton.
Atomighet: I organiska kemien menar man
med atomighet antalet hydroxylgrupper
(—OH) i en syra eller alkohol. Exempel på
ch2.oh
tvåatomiga alkoholer glykol I , på
ch2.oh
ch2.oh
treatomiga alkoholer glycerin CH • OH .
’ch2.oh
Sexatomiga äro mannit, dulcit och sorbit.
Enatomiga, mättade syror exempelvis
ättiksyra CHs-COOH. Generell formel för
dessa s.k. fettsyror är CnH2f|+1 . Till de
mättade fettsyrorna höra även smörsyra, CsH7
COOH, palmitinsyra, CisHai-COOH och
stearinsyra, Ci7Hs5-COOH (som ingå i de
vanliga fetterna). De omättade fettsyrorna
innehålla en eller flera dubbelbindningar
inom den radikal som är bunden vid
karboxyl-CH2
gruppen, t.ex. akrylsyra |[ . Även
CH-COOH
oljesyra C17H33 • COOH och linoljesyra
C17H31 • COOH. Tvåatomiga och samtidigt
tvåbasiska syror äro oxalsyran (innehållande
2 karboxyl-grupper direkt förenade med
COOH
varandra) | , bärnstenssyran
COOH
ch2-cooh
I och adip insy ran
ch2-cooh
ch2ch2.cooh
I . Treatomiga äro äppelsyran
ch2ch2-cooh
✓oh ch2.oh
CH
i \cOOH
ch2-cooh
och glycerinsyran CH • OH .
COOH
CH. OH-COOH
Fyratomig är vinsyra | . Sex-
CH • OH • COOH
.COOH
atomiga äro sockersyran (CH. OH)/
\cOOH
.COOH
och slemsyran (CH-OH)*/ . Olik-
\COOH
heten mellan de båda sistnämnda ligger i
isometrien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
