Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Autonoma nervsystemet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Autonoma nervsystemet
70
Autosuggestion
li’sm (/. -us, -i av g. mo’nos, allena + /.
se’xus, kön): sjuklig på den egna personen
riktad könsdrift, sålunda onani + narcism.
Syn. autoerotism, -myso|fobi’, (/. -phob|Fa,
-i’ae av g. my’sos, smuts + pho’bos,
fruktan): sjuklig fruktan att själv vara smutsig
o. illaluktande, -no’m, (/. -no’mic|us, -a, -um
av g. no’mos, lag): oavhängig, självständig.
A-a nervsystemet: systema nervosum
autono-micum, den del av nervsystemet, som
reglerar de vilja och medvetande undandragna
(vegetativa, viscerala) kroppsfunktionerna
ss. cirkulations-, digestions-, urogenital-,
körtel- och glatt muskulaturs verksamhet;
består av 1) det sympatiska nervsystemet,
pars sympathica systématis autonomici och
2) det parasympatiska nervsystemet, pars
parasympathica syst. aut.; det autonoma
nervsystemet i sin helhet 1. dess
sympatiska del kallas ofta vegetativa
nervsystemet, dess parasympatiska del autonoma
nervsystemet.
1. Sympa’tikus, (/. Sympa’thicjus, -a, -um,
Pars sympathica): system med
preganglio-nära trådar från 8. cervikal- till 2.1. 3.
lum-balsegmenten omfattar: a) 20—25 ganglier
på vardera sidan längs ryggraden: ga’nglia
tru’nci sympa’thici, förbundna sinsemellan
av ra’mi inter gangliona’res till en sträng:
tru’ncus sympa’thicus, gräns- 1.
stamsträngen; b) ra’mi communica’ntes: mellan
sympatikus och det cerebrospinal
nervsystemet; c) talrika perifera från olika delar av
gränssträngen 1. dess ganglier utgående, i
stor utsträckning ple’xus sympa’thici och
ga’nglia ple’xuum sympathico’rum bildande
nervgrenar; d) tvära förbindelser mellan
båda sidornas sympatikus: ra’mi transve’rsi,
mera regelbundet ordnade i lumbal- och
sakraldelen. — Sympatikus indelas i en
hals-, en bröst-, en buk-1. lumbaldel samt en
bäckendel. Dess truncus-ganglier mottaga
centrifugala (utåtledande eller efferenta)
trådar från ryggmärgen genom de
preganglio-nära trådarna och utsända postganglionära
trådar till inälvorna ävensom till
spinalner-verna, vilka senare följa dessa till kärl och
till periferien.
2. Parasympa’tikus, (/. Parasympa’thic ] us,
-a, -um, Pars parasympa’thica): system med
p r e-ganglionära trådar, dels från
mellan-hjärnan och förlängda märgen
(kranialauto-noma systemet), dels från sakralmärgens nn.
sacrales I—III (sakralautonoma systemet)
och p o s t-ganglionära trådar, vilka förena
sig med de postganglionära trådarna från
sympatikus och ha samma perifera
utbredning. Sympatikus och parasympatikus ha
antagonistiska verkningar; sålunda
påskyndar sympatikus hjärtverksamheten, medan
den parasympatiska vagus hämmar
densamma osv. 1) Mellanh järn ans preg
anglio-nära trådar följa nervus oculomotorius till
ganglion ciliare genom dess radix brevis;
de postganglionära trådarna följa nervi
cilia-res breves till musculi sphincter pupillæ och
ciliaris. 2) Förlängda märgens
pregang-lionära trådar följa nerv. facialis,
glosso-pharyngeus och vagus: a) facialistràdarna gå
dels i nervus petrosus major till ganglion
pterygopalatinum, varifrån de
pos/ganglio-nära försörja tårkörteln samt näsans och
svalgets slemhinna, dels i chorda tympani
till ganglia submandibular och subünguale
och försörja dessa körtlar, främre delen av
tungan och munhålans botten, b)
glossopha-rynge’us’ preganglionära trådar gå i nervi
tympanicus och petrosus minor till ganglion
oticum med de pe-ganglionära till glandula
parotis, c) vagus’ preganglionära trådar gå
direkt till ganglier i de innerverade organen
(hjärta, lungor, måge, lever, bukspottkörtel,
njure och tarm), där de portganglionära
trådarna taga vid. 3) Sakralmärgens
pre-ganglionära trådar förlöpa i nervi sacrales
I—III till plexus hypogastrici ganglier,
varifrån de poj/ganglionära förse colon
descen-dens, rektum, urinblåsan och könsorganen.
Auto- (av g. auto’s): själv-, -nomi’, (/.
-no-mji’a, -Vae av g. n’omos, lag):
självständighet (med.): fullständigt oberoende av andra
delar 1. funktioner, -oftalmoskop (av g.
oph-thalmo’s, Öga -f skope’o, betrakta)::
oftalmoskop avsett för undersökning av
undersökarens eget öga. Autooftalmoskopering.
-plas-ti’k (av g. pla’sso, forma): plastisk
oper-ration, där defekter täckas med material
från den egna organismen. Jfr
alloplastik. -psi’, (/. -ps|i’a, -Vae av g. o’psis,
syn): beskådande med egna ögon, mest
syn. med obduktion. Jfr nekropsi,
ptoma-topsi. -psyko’ser (av g. psyche’, själ):
sinnessjukdomar med rubbade föreställningar
om det egna jaget. Motsats allopsykoser,
-seroterapi’: behandling med serum från
patienten själv, -si’t (/. -us, -i av g. si’tos, föda):
den ena genom sina egna organs funktioner
levande individen av ett dubbelfoster, i
motsats till den andra delen, parasiten,
-skope-ring, -skopi’, (/. -scop|i’a, -i’ae av g. skope’o,
betrakta): direkt betraktande t.ex. av larynx
genom rörformiga 1. rännformiga
munspat-lar. -so’mer (av g. so’ma, kropp): alla icke
könsbestämmande kromosomer. -suggestion,
(/. -sugge’st|io, -io’nis): självsuggestion.
Motsatsen heterosuggestion. Jfr coueism, men-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
