Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Burow('s lösning) ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Burow(’s lösning)
91
Böldpest
Burow(’s lösning): solutio aluminii
subaceta-tis diluta. Desinfekterande. Adstringerande.
Burri’s metod: se tuschförfarande.
Biirs|a, gen. och pl. -ae (/. av g. by’rsa, börs):
säck. B. anseri’na: slembursa mellan tibia
och pes anserinus. B. iliopecti’nea: mellan
m. iliopsoas och höftledskapseln. B.
infra-patella’ris profunda: mellan tibia och
änd-senan av m. vastus intermedius. B. muco’sa:
slemsäck. B. omentaüs: den bakom
magsäcken och bakre bukväggen samt pankreas
befintliga utstjälpta säcken av
peritoneal-hålan; ingång gnm foramen epiploicum.
B-ae prepatella’res: framför patella; en
sub-kutan, en subfascial och en subtendinös b.
B. sero’sa: säck med seröst innehåll. B.
suprapatellar: ovanom patella under den
gemensamma senan för mm. vasti,
kommunicerar nästan alltid med knäleden. B.
synovia’-lis: med någon synovia fylld säck. Jfr b.
mucosa.
Bursi’t (/. -is, -idis av g. by’rsa, börs): infl. i
bursa. B. calca’ria: b. med kalkavlagringar.
Jfr kalkgikt. Burso-Ii’t, (/. Mith|us, -i av g.
li’thos, sten): konkrement i en bursa.
Busulf an (/. -um, -i): alkylerande medel;
används vid behandling av leukemi och
elakartade svulster.
Butenemal (/. -um, -i): sedativum.
Buty’1: kolväteradikal C4H9.
Butylskopolamin, (/. Butylscopolamin|um, -i):
antikolinergikum, spasmolytikum.
Buty’r|um, -i (/. av g. bou’tyron): smör. B.
caca’o: kakaosmör. Butyrome’ter: apparat
för bestämning av fetthalten hos mjölk. Jfr
laktobutyrometer, laktokrit, laktoskop,
pio-skop.
B-vitamin: se vitaminer.
Byggäggvita: till cellbyggnad utnyttjad del av
näringsäggv. Jfr omsättningsäggv.
Bülau: se Buelau.
Biingner’s punkt: insticksställe vid
höftleds-punktion; ligger där förbindelselinjen
mellan genomträdesstället för art. femoralis
under Hg. inguinale och trokanterspetsen skär
mediala randen av m. sartorius.
Byrett: graderat, nedtill med inslipad
avloppskran försett mätrör av glas.
Biirker’s räknekammare: r. för räkning av
blodkroppar, varvid täckglaset i olikhet med
vid Thoma-Zeiss’ räkneapparat pålägges
före räknekammarens fyllande.
Byssino’s (1. -is, -is av g. by’ssos, lin):
irritation av luftvägarna i lungan genom
inandning av bomullsstoft i
bomullsmanufak-turierna; förr betraktad som en
pneumono-konios. Jfr tabakos.
Båggångarna: del av labyrinten, se
halvcirkelformiga kanalerna.
Bågljusbehandling: allmän b.: bestrålning av
hela kroppen från kolbågsljuslampor; lokal
b.: se Fin se «-terapi.
Båt-benet: ett av handrots- o. vristbenen. Se
os scaphoideum och os naviculare. -buk:
båtformigt indragen buk, t.ex. vid meningit.
-skalle: se ca’put scaphoide’um.
Bäcken: 1. (anat.): pelvis; 2. stickbäcken.
Bäcken-botten: de mjukdelar, framförallt m.
levator ani och bäckenfasciorna
(=diaphragma pelvis och d. urogenitale) som
genom att nedåt tillsluta bäckenutgången bilda
en botten i lilla bäckenet; i inskränkt
bemärkelse mjukdelarna mellan anus och
pungen resp. bakre ändan av blygdspringan;
perineum, -bottenbristning: ruptu’ra perinei.
-diafragma: se diaphragma pelvis,
»förträngning: sådan förträngning av bäckenet, att
ett normalt foster endast med svårighet 1.
ej alis kan passera bäckenet; ofta orsakad
av i barndomen genomgången rakit.
»gördeln: bäckenringen, -högläge: se
Trendelenburg’s läge. -lutning: den bakåt öppna
vinkel, bäckenringen bildar m.
horisontalplanet (normalt 60°). -mellangärdet:
bäckenbotten; se detta ord. -mått: se conjugata.
-ringen: 1. de med varandra till en gördel
fast förbundna korsbenet och höftbenen,
omslutande ett nedre mindre rum, lilla
bäckenet och ett övre större av
tarmbensskyff-larna bildat rum, stora bäckenet; 2.
ringformade delen av bäckenet mellan
tarmbens-skyfflarna och nedre sitt- och
blygdbens-delar.
Bägarcell: slemproducerande, i de flesta av
kroppens cylinderepitel förekommande
celler.
Bältros: herpes zoster.
Bärnstensyra: tvåatomig, tvåbasisk karbon-
CHa-COOH
syra | . Salterna kallas succinat.
CH • COOH
Anhydriden är femledig med syre i kärnan
H2C———CH2
i i
OC CO
\o/
Bävergäll: castoreum. Preputiasekret från
bäver. Föråldrat medel mot nervösa
rubbningar.
Böjveckseksemet: se Besnier’s prurigo.
Böldpest: bubonpest.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
