Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dysbuli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dysbuli
134
Dyskroml
na. Syn. angina cruris. D. lordo’tica
progressiva: se Ziehen-Oppenheim’s sjkd.
-buli’, (/. -bulji’a, -Vae av g. boule’, vilja):
sjuklig viljeförsvagning; felande vilja att
tillfriskna. -cerato’sis follicula’ris: se Darier’s
sjkd. -chezi’, (/. -ches|i’a, -Vae av g. che’zo,
förrätta naturbehov): smärtsam stolgång.
-choli’a, -cori’a, -chr-: se dyskoli, -kori, -kr-,
-diemo | rry’s, (/. -diæmo’|rrhys|is, -is av g.
dia’, genom + hai’ma, blod + rhy’sis,
flöde): förlångsammad kapillärcirkulation,
-dipsi’, (/. -dips I i’a, -Vae av g. di’psa, törst):
svårighet att dricka, -emesi’, (/. -emes|i’a,
-Vae; -e’ines|is, -is av g. e’mesis,
kräkning): smärtsamma kräkningar,
kräknings-försök. -emi’, (/. -æm|Pa, -Vae av g. hai’ma,
blod): felaktig blodsammansättning,
blodförstöring. Även om felaktig sammansättning
av kroppsvätskor och nutritionsrubbningar
hos vävnader och organ, som äro hänvisade
till blodnäring (dietisk blodförskämning).
-enteri’, (/. -enter | i’a, -Vae av g. e’nteron,
tarm): rödsot. Baciilär dysenteri: orsakad av
Shiga-Kruse’s bacill (äkta d.) 1. av
Flex-ner-Boyd’s, Schmitz’, Sonne’s,
Strong’s bacill 1. Y-bacillen (para-,
pseudo-dysenteri. Amö’ba-d.: orsakad av Entamoe
-ba d-ae: jfr pseudodysenteri.
lnfusorie-dy-senteri: se Balantidium coli. -emi’, (L
-er-g|i’a, -Vae av g. e’rgon, verk): aonormt
reaktionssätt på infektioner, -estesi’, (/.
-æsthe-s|i’a, -Vae av g. ai’sthesis, känsel): 1.
förminskad känslighet; 2. smärtsam 1. abnorm
förnimmelse av en retning; 3. sjuklig
känslighet mot alla yttre intryck, -fagi’, (/.
-pha-g|i’a, -Vae av g. phagei’n, äta): svårighet att
svälja. DysphagVa spastica: se esofagism
-fasi’, (/. -phas|i’a, -Vae av g. pha’sis, tal):
talrubbningar av olika slag, särskilt
lindrigare grader av afasi, -foni’, (/. -phonji’a, -Vae
av g. phone’, stämma): alla slags rubbningar
i stämbildningen, -fori’, n. -phorli’a, -Vae
av g. phore’o, bära): illamående, -trasi’, (/.
-phrasji’a, -Vae av g. phra’sis, tal):
talrubbningar som följd av intelligensrubbning;
särskilt lindrigare grader av afrasi. -freni’, (l.
-phren|i’a, -Vae av g. phren, själ): i
anslutning till ett speciellt (fysiologiskt 1.
patologiskt) kroppstillstånd uppträdande själslig
rubbning. D. neura’lgica: psykos efter
neu-ralgi. -funktion, (/. -fu’nct[io, -io’nis): störd
funktion, särskilt i kvalitativt hänseende,
-galakti’, (/. -galact|i’a, -Vae av g. ga’la,
mjölk): dålig 1. svag mjölkavsöndring.
-ge-nesi’, (/. -genes i i’a, -Vae av g. genna’o,
alstra): bristande fortplantningsförmåga, -ge’-
nesjis, -is (/.): bristande utveckling,
missbildning. -genitali’sm (/. -us, -i): bristande ut-
veckling av yttre o. inre genitalia samt
följderna av därigenom nedsatt endokrin
avsöndring. -geri’, (l. -ger I i’a, -Vae av g. ge’ras,
hög ålder): ålderdomskrämpor, -germino’m
(/. -a, -atis av ge’rmen, fruktämne): cellrika
tumörer, utgående från odifferentierade
ger-minala celler i könskörtlarna, dels god-, dels
elakartade, dels cystiska, dels solida. Syn.
seminom. -geusi’, (/. -geus|i’a, -Vae av g.
geu’sis, smak): smakrubbning, -glandular:
orsakad av rubbning i funktionen hos
(endokrina) körtlar, -gnati’, (/. -gnathji’a, -Vae av
g. gna’thos, käke): ett p.gr. av
oregelbundenheter i tandställning, ocklusion, artikulation,
käkform m.m. icke fullt funktionsdugligt
bett. -grafi’, (i -graph | i’a, -Vae av g. gra’pho,
skriva): 1. oförmåga att skriva riktigt t.f. av
ataxi, tremor 1. motorisk neuros; 2.
sammanfattande benämning på agrafi o. paragrafi
samt lindrigare grader av agrafi. -hafi’, (/.
-haph|i’a, -Vae av g. haphe’, beröring):
rubbning av beröringssinnet, -hidro’s (7. -is, -is
av g. hidro’s, svett): 1. abnorm
svettavsönd-ring; 2. därmed sammanhängande akut
blåsbildning å händer o. fötter; syn.
kiiropo’mfo-lyx. -hormoni’, (/. -hormon] i’a, -Vae av g.
hormo’n det retande): rubbning av
hormonbildningen. -idri’: syn. -idro’s (l -is, -is):
-hidros. -idro’tic|us, -a, -um (/.): dyshidros-.
-kerato’s, (/. -cerato’sjis, -is av g. ke’ras,
horn): anomalier i hornbildningen (i huden).
D. follicula’ris: Darier’s sjukdom, -kine’s,
-kinesi’, -ki’nesis, (/. -cines | i’a, -i’ae, -cine’s | is,
-is av g. ki’nesis, rörelse): svårighet att röra
sig. -koimesi’, (l. -coime’s|is, -is av g. k
osmesis, sömn): försvårat insomnande, -koli’, (/.
-cholji’a, -Vae av g. chole’, galla): 1. abnorm
sammansättning av gallan; 2.
otillfredsställdhet. -kondroplasi’, (/. -chondroplas|i’a,
-Vae av g. cho’ndros, brosk -|- pla’sso,
forma): lokal missbildning vid anläggningen av
broskkärnorna. Jfr Madelung’s
deformi-tet, Ollier’s sjukdom, -kori’, (/.
-co-r|i’a, -i’ae av g. ko’re, pupill):
anomalier beträffande pupillernas form J.
funktion. Jfr diskori. -krasi’, (l.
-cra-sji’a, -i’ae av g. kra’sis, blandning):
felaktig blandning av kroppssafterna,
konstitutionsanomali. Användes numera
blott för bestämda, hela kroppen
genomsyrande sjukdomar (syfilis, tuberkulos,
skor-but, kräfta m.fl.). Jfr eukrasi. -krorøasi’, (/.
-chromasli’a, -i’ae av g. chro’ma, färg): 1.
dyskromi; 2. dyskromatopsi. -kromat|opsi’,
(/. -chromat|ops|i’a, -i’ae av g. chro’ma,
färg -f o’psis, syn): färgblindhet. Syn.
dys-kromasi (2). Jfr eukromatopsi (1). -kromi’,
(/. -chrom]i’a, -i’ae av g. chro’ma, färg):
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
