Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Enteral ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enteral
147
Eosinofili
lis: vid tandkaries. E. dysente’rioe 1.
histoly’-tica: framkallaren av den tropiska rödsoten.
Enter- (av g. e’nteron): tarm-, -a’l (I. -is, -e):
tillhörande tarmen. Syn. entericus. Enterala
virusgruppen: se coxsacki-virus, -algi’, (/.
-alg | i’a, -i’ae av g. a’lgos, smärta):
tarmsmärta, kolik. Syn. enterodyni’. -ektomi’, (/.
-ectomji’a, -i’ae av g. ektome’, utskärning):
tarmresektion. ’-ic|us, -a -um (/.): se enteral,
-i’t (/. -is, -idis): infl. i tarmen. E.
follicula’-ris: infektiös e., som huvudsakligen
angriper tarmfolliklarna o. Peyer’s plaques. E.
membrana’cea: se co’lica muco’sa.
Entero- (av g. e’nteron): tarm-, -anastom’os
(/. -is, -is av g. anastomo’o, förse med en
mun): operativ förening mellan två
tarm-slyngors lumina. -ce’l|e, -es (/. av g. ke’le,
bråck): tarmbråck. -cente’s (/. -is, -is av g.
ke’ntesis, stick): punktion av tarmen,
-clea’–ner: se tarmbad. -coli’tis: se -kolit.
-cysto-ce’I|e, -es (/. av g. ky’stis, blåsa -f- ke’le,
bråck): bråck med tarm och urinblåsa som
innehåll, -cysto’m (1. -a, -atis av g. ky’stis,
blåsa): medfödda cystabildningar i bukvägg,
bukhåla 1. bäcken (vanl. rester av ductus
om-phalomesentericus 1. under fosterlivet
av-sprängda delar av inre groddbladet), -dyni’,
(/. -dynI i’a, -i’ae av g. ody’ne, smärta): syn.
enteralgi. -entero |stomi’, (/. -stom|i’a, -i’ae av
g. sto’ma, mun): öppnad kommunikation
mellan två tarmslyngor. -hepatoce’l|e, -es (/.
av g. he’par, lever -f- ke’le, bråck):
embryonalt navelbråck med lever o. tarmslyngor i
bråcket. -ge’n, (/. ’-gen|es, av g. genna’o,
alstra): utgående från tarmen, -katarr (av g.
kata’, ned + rhoi’a, flöde): tarmkatarr,
-kina’s (av g. kine’o, röra): tarmenzym, som
aktiverar trypsinogen till trypsin, -kly’s, (/.
’-clys|is, -is av g. kly’zo, bespola):
tarm-spolning. -kocker: grampositiva diplo- och
streptokocker i tarmen, -koli’t, (l. -co!i’t|is,
-idis): infl. i tunn- och tjocktarm, -kysto’m
(av g. ky’stis, blåsa): cystisk svulst utgången
från rester av du’ctus omphalo-ente’ricus.
-li’t, (1. ’-lith|us, -i av g. li’thos, sten):
tarmsten. -pexi’; -pe’xis, (/. -pex|i’a, -i’ae; -pe’x|is,
-is av g. pe’xis, fixation): operativt fixerande
av en abnormt rörlig eller sänkt tarmdel till
bukväggen, -plasti’k (av g. pla’sso, forma):
plastisk operation å tarmen särsk. för
vidgande av förträngningar, -prokti’, (/.
-proc-t|i’a, -i’ae av g. prokto’s, bakdel): ett
tillstånd med konstgjord anus, -pto’s (/. -is, -is
av g. pto’sis, fall): hängande, nedsänkta
tarmar. -rrafi, (/. -rrtiapli|i’a, -i’ae av g. rhaphe’,
söm): tarmsutur. -rragi’, (/. -rrhag|i’a, -i’ae
av g. rhage’, bristning): tarmblödning, -rré,
(/. -rrhoe’ja, -ae av g. rhoi’a, flöde): diarré.
-skop: endoskop för tjocktarmen, -spa’sm
(/. -us, -i av g. spasmo’s, ryckning):
tarmkramp. -steno’s (/. -is, -is av g. steno’s,
trång): tarmförträngning, -stomi’, (/.
-sto-m|i’a, -i’ae av g. sto’ma, mun): anläggning av
tarmfistel, -tom; -tomi’, (/. -tom | i’a, -i’ae av
g. tome’, snitt): tarmsax 1. kniv för
tarmoperation; operativt insnitt i tarmen, -tri’b (av
g. tri’bo, riva): en klämtång för tarmen,
-tyfus: abdominaltyfus. -zo’a (av g. zo’on, djur):
tarmparasiter av animal natur, ss. maskar.
Ent|helmi’njter, (/. -tha av g. e’ntos, inuti -f
he’lmins, mask): inälvsmaskar.
Ento-blast, -derm(a) (av g. ento’s, inom +
blasto’s, frö + de’rma, hud): det inre
groddbladet, ur vilket matsmältnings- o.
andningsorgan utvecklas. Syn. hypoblast, -fy’t, (I.
’-phyt|on, -i av g. phyto’n, växt): endofyt.
Entomo|fobi’, (/. -phobji’a, -i’ae av g.
e’nto-mon, insekt + pho’bos, fruktan): sjuklig
fruktan för insekter.
Ent-optisk (av g. ento’s, inom optiko’s,
seende): befintlig i ögats inre, t.ex.
synför-nimmelser av föremål i ögats inre, ss.
grumlingar i glaskroppen. Jfr mouches volantes.
-otisk (av g. ous, öra): befintlig inom örat,
t.ex. hörselretningar, mest kärl- och
muskel-ljud, som ha sitt ursprung omedelbart i örat
1. dess omgivning.
Ento-zo’er, (/. -zo’a av g. ento’s, inom +
zo’on, djur): animala parasiter, som leva i
det inre av andra djur. Jfr ektozoer.
Entro’pi|on, -um, gen. -i (/. av g. en, in -f
tre’po, vända): ögonlocksrandens
inåtvänd-ning, t.ex. genom muskelkramp 1.
ärrsammandragning. Jfr ektro’pion.
E|nukleation, (/. -nuclea’t|io, -io’nis av e, ut
+ nu’cleus, kärna): utskalning, t.ex. av
svulst. E. bu’lbi: utskalning av ögonbulben.
Enure’s, (/. Enure’s|is, -is av g. en, in -f
ou’re-sis, urinering): ofrivilligt låtande av urin vid
funktionella lidanden; vid organiska
sjukdomar betecknas tillståndet inkontinens (se
detta ord). Syn. urorré. E. diu’rna —
dag-väteri. E. noctu’rna = natt-1. sängväteri. —
Enure’tiker: sängvätare.
Enzy’m (av g. en, inuti + zy’me, surdeg): av
den levande cellen bildade ämnen, som
genom kataly’s omsätta organiska ämnen,
särskilt äggvita, fett och kolhydrat. Jfr ferment.
Oorganiska enzym: metallsoler, vilka ss.
platina- 1. guldsol ha katalytisk verkan. De
betecknas med namn, som ändas på -as.
Enäggsfvlllingar: se tvillingar.
Eosi’n: rosarött, i lösning fluorescerande
färgämne, tetrabromsubstitutionsderivat av
fluorescein.
Eosino|fili’, (/. -philji’a, -i’ae av eosin + g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
