Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fenoperidin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fenoperidin
166
Fett
av urinen varje timme, alkalinisering av
densamma och kolorimetrisk bestämning av
mängden utsöndrad f.; normalt skall c:a
70 % utsöndras under de 2 första timmarna.
Fen- (/. Phen-)-operidin (/. -um, -i):
fenyl-piperidinderivat, analgetikum. -opromin;
annat namn för amfetamin (se detta ord),
-oxietylpenicillin: annat namn för
feneti-cillin (se detta ord), -oximetylpenicillin (/.
-um, -i): penicillinaskänsligt penicillin,
antibiotikum. -probamat (/. -um, -i):
centralt verkande muskelavslappande medel,
-prokumon, (/. -procumon|um, -i):
kuma-rinderivat; medel vid trombos. -propamin
(/. um, -i): spasmolytikum. -suximid, (/.
um, -i): succinimidderivat, antiepileptikum.
Feno|ty’p, (/. Phæno’|typ|us, -i av g. phai’no,
bringa i dagen -f ty’pos, typ):
företeelsebilden dvs. helhetsbilden av både de
framträdande rent ärftliga = idiotypiska och de
förvärvade = paratypiska, karaktärerna.
Fenotypisk. Jfr genotyp, idiotyp.
Fentolamin, (/. Phentolamin|um, -i):
anti-adrenergikum; kärlvidgande medel,
sym-patikusdämpande.
Feny’1, (/. Phenyl |um, -/): den enatomiga
radikal som återstår (C0H5) om bensol (CeH0)
berövas 1 atom väte. -alanin:
CøHs-CHs-CH (NHa) COOH normalt bildad
aromatisk aminosyra, viktig för barnets tillväxt
och för kväve jämvikten hos vuxna, -amin:
se anilin, -butazon, (/. -um, -i):
pyrazolon-derivat, analgetikum, antireumatikum mot
gikt. -etylbarbitiirsyra 1.
etylmalonylsyre-karbami’d: luminal®.
Fenylkinolinkarbon-syra: atofan®. — Phenyli salicylas: salol.
Phenylum salicy’licum: salipyrin.
Fenylhydrazin: CeH5 • NH • NH2. Starkt
reduktionsmedel.
Fenyl-hydrazi’nprovet: påvisande av socker
gnm att ättiksurt fenylhydrazin vid längre
upphettning utfäller karakteristiska fina gula
kristallnålar (fenylglykosazon) ur en vätska,
som håller socker. Syn. Fischer’s
socker-prov. -ketonuri; -uri: se Foiling,
-merku-rihorat: medel vid vaginalfluor.
Fenyramidol (/. -um, -i): Centralt verkande
muskelavslappande medel.
Fenytoin, (/. Phenytoin|um, -i): annat namn
för Fenantoin (se detta ord).
Feojkrom vävnad (av g. phaio’s, grå): syn.
kromaffin vävnad. Feokromo- (/.
Phæo-chromo-)-cyto’m (/. -a, -atis av g. ky’tos,
cell:) syn. paragangliom; insöndra
nora-drenalin och höja blodtrycket.
Fe’re (/.): mestadels, nära nog.
Ferme’nt (/. -um, -i, jäst): k at a ly’tiskt
verksam kropp, vilken bestämmer riktning o.
hastighet i en kemisk omsättning utan att
därvid själv förändras 1. förbrukas; består
av apo- och ko-ferment, tillsammans
bildande holo-fermentet, vilket är det uteslutande
verksamma ämnet; fermenten indelas i
hydro- o. desmolaser. Syn. enzym. F. cerevi’siae:
öljäst, brukad internt mot furunkulos.
Ferrati’n: en ur järnhaltiga nukleoproteider
framställd proteinblandning (6% Fe).
Fer-rato’s: 5 % lösning av ferratin.
Ferri- och Ferro-föreningar: järnoxid-
(3-vär-digt Fe) resp. järnoxidul- (2-värdigt Fe)
föreningar.
Ferritin: depressorsubstans, som bildas i
lever och muskler på grund av hypoxemin i
dessa organ vid chock; framkallar
blodstockning i kapillärerna.
Ferro-fumarat, -glutamat, -glykokollsulfat,
-glykonat, -kalciumcitrat, -pyrofosfat,
-suc-cinat, -sulfat och -tartrat: vid anemi.
Femigi’n|eus, -ea, -eum (/. av ferru’go, rost):
rostfärgad.
Fe’rr|um, -i (/.): järn. F. ca’ndens (av I.
ca’n-dere, glöda): brännjärn för operationer. F.
redu’ctum: reducerat järn.
Fertilisation (av l Fertilit|as, -a’tis,
fruktbarhet): befruktning. Syn. fecund atio.
Fer-tilitet: fruktsamhet.
Fe’rol j a, -ae (1. av fe’rre, bära):
förbandsskena.
Festination, (/. Festina’t|io, -io’nis av
festi-na’re, skynda): ofrivillig tendens att öka
hastigheten vid gång (para’lysis a’gitans o. andra
nervsjkd.).
Feta’1 (/. -is, -e av feta’re, befrukta): som
tillhör fe’tus.
Feti’d, (/. Foe’tid|us, -a, -um): stinkande.
Fetischism (/. -us, -i av portug. fetisso,
trollting): sexuell uppretning genom döda
föremål (isht klädespersedlar) 1. en viss
kroppsdel tillhörande person av motsatt kön.
Fetma: en fullvuxen person bör väga lika
många kilo, som han är cm lång över 1
meter. Vid gränsen 20% undervikt beräknar
livförsäkringsmedicinen osund magerhet,
vid mera än 20% övervikt osund fetma.
Fetopelvi’njus, -a, -um (/.): som rör fostret
och kvinnans bäcken.
Fe’tor, (/. Foe’t|or, -o’ris): dålig lukt. F. ex
ore: dålig andedräkt.
Fett: glycerins estrar, glycerider. Djuriskt fett
består vanligen av olei’n, palmiti’n och
stea-ri’nsyreforeningar med glycerin. Om
fetter, i synnerhet oljor, få stå tillsammans
med vatten, sönderdelas de delvis i fri
glycerin och fria syror, av vilka senare de
få en vidrig lukt (härskning), en
sönderdelning som vanligen förorsakas av bak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
