Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gynefobi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gynefobi
203
Gäspcentrum
morfi’sm, (/. -morphi’sm[us, -i av g. ane’r,
man -f morphs’, form): ägandet av både
manliga och kvinnliga egenskaper, -atresi’,
(/. -atres|ia, -i’ae av g. a priv. -f tre’sis,
perforation): nästan fullständig 1. fullständig
avstängning på någon del av den kvinnliga
könskanalen genom kongenitala
missbildningar eller arrig läkning av sår; atresi’a
hymena’lis, vaginalis, uteri’na.
GynelfobF, (/. -phobji’a, -i’ae): se
gyneko-fobi.’
Gyneko- (I. Gyneco- av g. gyne’): kvinna-,
-fobi’, (1. -phob j i’a, -i’ae av g. pho’bos,
fruktan): sjuklig fruktan för kvinnor. Syn.
gynefobi. -logi, (/.-log j i’a, -i’ae av g. lo’gos, lara):
läran om kvinnosjukdomarna, -mani’, (/.
-man I i’a, -i’ae av g. mani’a, galenskap):
könsdriftsraseri hos män; syn. satyriasis,
-masti’, (/. -mast j i’a, -i’ae av g. masto’s,
kvinnligt bröst): kvinnliga bröst hos män.
-pati’, (/. -path]i’a, -i’ae av g. pa’thos,
lidande): för kvinnokönet karakteristisk sjkd.
-tro’p, (/. ’-tropjus, -a, -um av g. tro’pos
vändning): om sjkd., som äro vanligare bland
kvinno- än mankön. Motsatsen androtrop.
Giinzburg’s reagens: floroglucin och
vanillin lösta i alkohol. Vid närvaro av fri
saltsyra (t.ex. i maginnehållet) rödfärgning vid
uppvärmning. Syn.
floroglucin-vanillinpro-vet.
Gynit|us, -a, -um (l av g. gy’ros, cirkel):
formad i vindlar. Syn. gyrus.
Gyro|spa’sm (/. -us, -i av g. gy’ros, ring
-f-spasmo’s, ryckning): rotatorisk kramp av
huvudet.
Gy’rjus, gen. och pl. -i (/. av g. gy’ros, ring)
hjärn vindel. — G. angula’ris: bakre nedre
hjässlobsvindeln, runt ändan av sulcus
temporalis superior. G-i bre’ves insulæ: de 3
främre korta vindlarna på insula. (G.
centralis, ante’rior, BNA): g. precentralis. (G.
centralis pöste’rior, BNA): g. postcentralis.
(G-i cerebelli): folia cerebelli. G. ci’nguli:
längsgående vindel på hjärnans mediala yta
ovanom corpus callosum. (G.
circumfle’x–us): g. supramargina’lis. G.dente’tiis (Fascia
dentata hippoca’mpi, BNA): en rudimentär
strimma av hjärnbark tätt innanför gyrus
parahippocampa’lis. G. fascio!a’r|is:
området mellan g. denta’tus och indu’sium
gri’-seum. G. fornica’tus, BNA, INA: de
sammanslagna g. cingiili och g.
parahippocam-palis, vilka hänga samman bakom bakre
knäet av corpus callosum. G. frontalis
infe’rior 5 me’dius och supe’rior: paniilobens
nedre, mellersta och övre vindelparti. (G.
fusifo’rmis, BNA): g. occipitotemporal
lateralis. G-i i’nsulse: vindlarna på insula. (G.
lingualis): g. occipitotemporal medialis. G.
lo’ngus insulæ: den bakom g-i breves insulæ
liggande längre vindeln. G-i oecipita’les:
nacklobens samfällda vindlingar. G.
occi-pitotempora’lis lateralis (G. fusifo’rmis): på
tinninglobens undre sida mellan sulcus
col-lateralis och sulcus temporalis inferior. G.
occipitotempora’lis media’lis (G. lingualis,
BNA): på nacklobens mediala sida, delvis
övergående på tinningloben, mellan sulcus
calcarinus och sulcus collateralis. G-i
orbi-tales: panniobens undre vindlingar. G.
parahippocampa’lis: på undre sidan av
tinningloben mellan sulcus collateralis och sulcus
hippocampi. Jfr g. ci’nguli, g. fornica’tus.
G. paraterminalis (G. subcallo’sus, BNA):
en smal långsträckt vindel utefter rostrum
corporis callosi på mediala ytan av
pannioben bakom sulcus parolfactorius posterior
(BNA); börjar vid area subcallosa och
övergår i stria longitudinalis medialis på corpus
callosum. G. precentralis (G. centralis
ante’rior, BNA) och G. postcentralis (G.
centralis posterior, BNA): främre resp. bakre
centralvindeln. G. re’etus: på panniobens
undre yta medialt om sulcus olfactorius.
[G. subcallo’sus (Pedu’nculus corporis
callosi), BNA]: g. paraterminalis. G.
supramargina’lis (G. circumflexus, INA): den främre
delen av undre hjässloben. G-i temporales
(infe’rior, me’dius, supe’rior) och transve’rsi:
tinninglobens vindlar. Jfr hörselcentrum.
Gyttjerøassagebad: mot reumatiska lidanden
använd badform, där patienten i samband
med varmvattenbad masseras med gyttja.
Gång-förband: stödjeförband för benen, med
vars hjälp patienten kan gå även trots färsk
fraktur, -järnsled: gi’nglymus; led med
rörelse i ett mot ledaxeln vinkelrätt plan. Syn.
scharnerled, vinkelled.
Gås-bröst: pe’etus anseri’num, se under
pectus; syn. hönsbröst (pe’etus gallina’ceum)
och kölbröst (p. carina’tum), -gång: se
ank-gång. -hud: vid köld framträdande
knottrig-het å huden på grund av kontraktion av
arrecto’res pilo’rum. Syn. cu’tis anseri’na,
dermatospasm, horripilatio. -hudreflex:
framkallandet av gåshud genom strykning,
rivande eller faradlsering osv. av huden.
Gälgångs-cystor: kongenitala cystabildningar
på halsen, utgångna från ej tillbakabildade
gälgångar från fostertiden, -fistlar: fistlar av
samma ursprung.
Gärtner’s bacill 1. bättre bacillgrupp: en stor
grupp av tyfus- och paratyfus- samt
koli-bacillgruppen liknande bakterier, dock
sinsemellan skilda. Jfr kolerin.
Gäsp-centrum: i spetsen av calamus scripto’-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
