Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hirudo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hirudo
218
Hjärnatrofi
Hiru’djo, -inis, pl. -ines (/.): blodigel; syn.
Sanguisuga. Hirudin: ämne i extrakt på
blodigel (munkörtlarna), hämmande blodets
levrande.
His’ska muskeln 1. knippet: från
Aschoff-Tawara’s knut i förmaksskiljeväggen till
kammarskiljeväggen gående litet muskulärt
knippe, där delande sig i 2 skänklar (en för
vardera kammaren); tillhör hjärtats
retningsledningssystem.
Histami’n, (/. -um, -i):
/?-imid-azol-etyl-amin, en bas i mjöldrygan, derivat av
aminosyran histidin; förekommer i bunden
form i praktiskt taget ali djurisk vävnad;
räknas till vävnadshormonen; kraftigt
verkande på glatt muskulatur (uterus),
kapil-lärdilaterande, kraftigt saliv-, pankreas- o.
magsaftsavsöndrande; spelar viss roll vid
uppkomsten av vissa allergier; syn. er
gamin. Medel vid kronisk muskelreumatism
o. allergiska tillstånd, -huvudvärk: vanligen
i 40—50 års åldern uppträdande,
anfallsvis (i regel på natten påkommande)
kortvarig, ensidig, ytterst intensiv h., åtföljd av
tårflöde, igensvullen näsa och snuva, allt
på samma sida som huvudvärken. Efter
histamininjektion kan samma
symptomkomplex framkallas, därav namnet,
-pro-vet: undersökning av magsaften före och
(upprepade gånger) efter injektionen av Vi
mg. h. för bestämmande av arten
föreliggande akyli. Försvinner denna efter
histamininjektion, finnes ingen
slemhinneatro-fi och sålunda ingen äkta
(histaminrefrak-tär) akyli.
Hist|anoxi’, (/. -anox|ia, -i’ae av g. histo’s,
vävnad + a(n) priv. + oxy’s, sur): syrebrist
i vävnaderna p.gr. av bristande blodtillförsel.
Histida’s: ett leverferment, som sönderdelar
histidin.
Histidin: en aminosyra,
imid-azo-amino-pro-pionsyra. Äggviteklyvningsprodukt vid
tryp-sindigestion.
Hist(i)o- (av g. histion): liten vävnad-, -cy’t,
(l. ’-cyt|us,-j,pl.-z av g. ky’tos, cell): greniga
celler i den retikuloendoteliala vävnaden,
vilka utmärka sig för stark fagocytos. Syn.
klasmatocyter, makrofager. Jfr polyblaster.
-i’d (av g. ei’dos, utseende): lik normal väv
nad; om svulster, som ha förebild i enkel
fysiologisk vävnadsart (t.ex. fibrom, osteom,
neurom), till skillnad från organoida och
te-ratoi’da svulster, vilkas byggnad erinrar om
ett resp. flera organ. Även syn. för
bindesubstanssvulster.
Histo- (av g. histo’s): vävnad-, -cyter: se
histio-cyt. -ge’n, (l. ’-gen|es av g. genna’o, alstra):
härstammande ur vävnad, -id: se histioid.
-kemi: mikroskopisk undersökning av
vävnadernas kemi. -kompatibilitet:
immunologisk likhet av vävnader, tillräcklig för att
medgiva transplantation. Förlöper utan att
framkalla immunisering.
-histokompabili-tets-gen (H-gen): gen som bestämmer ett
vävnadsantigen, -logi’, (/. -log | i’a, -i’ae av
g. lo’gos, lära): vävnadslära, både
makro-och mikroskopisk, brukas dock mest om
mikroskopisk anatomi, -ly’s, (/. ’-lys | is, -is
av g. ly’o, lösa): vävnadsupplösning,
särskilt den normalt försiggående
insmältning-en t.ex. av tymus.
Histo’n: basiskt äggviteämne, som
huvudsakligen finnes i cellkärnornas nukleoproteider.
Histo- (av g. histo’s): vävnad-, -patologi’, (/.
-patholog|ia, -i’ae av g. pa’thos, lidande +
lo’gos, lära): de sjukliga
vävnadsrubbningarnas histologi, -pi’n: extrakt på
stafylo-kockkulturer för lokal immunisering vid
sta-fylokockinfektioner i huden, -pla’sma
cap-sula’tum: en protozo; orsak till
histoplas-mos. -plasmi’n: filtrat från kulturer av
His-toplasma capsulatum; användes som kutan
test (efter intrakutan injektion) på
histoplas-mos. Jfr hudtest. -plasmo’s (/. -is, -is av g.
pla’sso, forma): en av Histopla’sma
capsula’-tum orsakad sjukdom i retikulo-endoteliala
systemet med feber, anemi, lever-, mjält- o.
lymfkörtelansvällningar, ostvandling och
nekrosbildning i de granulomatösa
organ-infiltrationerna. Syn. Darling’s sjkd.,
cyto-myco’sis reticulo-endothelia’lis. -terapi’, (/.
-therap|ia, -i’ae av g. therapei’a,
behandling): sjukdomsbehandling medelst
administration av animala vävnader, organterapi,
-tri’b (av g. tri’bo, krossa): kraftig tång att
klämma till ett vävnadsparti med blodkärl
för hindrande av blödning, -tripsi’, (/.
-trip-s|i’a, -i’ae av g. tri’psis, krossning):
krossning av vävnad med histotrib.
Hittorfs rör: geissler-rör, i vilka luften
är så förtunnad, att det uppstår katodstrålar
(se detta ord).
Hitzig’s gördel: nedsatt hudkänsel i ett
gördelformat bälte av bålen, särskilt i höjd med
mammæ (3.—6. dorsalnerverna); tidigt
symptom av tabes dorsalis.
Hjulbenthet: ge’nu va’rum, O-ben.
Hjärnabscess: ofta utan feber förlöpande
härdformig varig smältning av
hjärnsubstans.
Hjärnan: stora hj. — ce’rebrum (/.),
ence’-phalon (g.); lilla hj. — cerebellum (/.). Jfr
hjärnblåsorna.
Hjärn-atrofi’: förminskad volym av hjärnan
beroende antingen på en fysiologisk
involution eller på en patologisk process. Såväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
