Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Inklusion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inklusion
245
Inpackning
i -f- ca’rcer, fängelse): inklämning, t.ex. av
bråck.
In|klusion» (/. -chis|io, -io’nis av inclu’dere
instänga): inneslutning. I. fetalis: se
intra-fetation. Inklusionskonjunktivit: se
para-trakom.
Inklämning: se inkarceration.
In|koherens, (/. -cohære’nt|ia, -iae av in-,
neg. -f cohære’re, sammanhänga): bristande
sammanhang, luckring av associationerna,
idéflykt, sinnesförvirring.
Inkompahilitet, (från e.): oförenlighet.
In I kompensation, (/. -compensa’t|io, -io’nis av
in-, neg. + compensate, avväga): bristande
kompensation. Inkompenserat hjärtfel: se
hjärtfel.
Inlkontine’ns, (/. -contine’ntlia, -iae av in-,
neg. + contine’re, sammanhålla): oförmåga
att återhålla utsöndringar. Motsatsen
kon-tinens. — I. al vi: ofrivillig fecesavgång (vid
sfinkterförlamning m.m.). Syn. eckopro’s,
enkopre’s, skatakrati. I. parado’xa: se
ischuria p. I. uri’næ: ofrivillig urinavgång. Vid
aktiv 1. intermitterande i.: tömning i stråle,
när en viss grad av blåsspänning nåtts; vid
passiv 1. permanent: ständigt droppande
(sfinkterförlamning). Syn. anischuri. Jfr
enures, mi’ctio involunta’ria.
In I koordination, (I -coordina’tjio, -io’nis av
in-, neg. -{- cum, med + or din a’tus, ordnad):
bristande samverkan mellan delar, som skola
samverka. Motsatsen koordination.
Inkoordinerad.
In|krel, (/. -cre’t|um, -i av in, in + ce’rnere,
avsöndra): de endokrina körtlarnas
avsönd-ringar (hormon) in i blodet. Jfr exkret,
sekret. lnkretogen: beroende på inkret. —
In-kretion, (/. Incre’t|io, -io’nis): insöndring,
-s I organ: organ med inkretorisk verksamhet.
In|krustation, (/. -crosta’tjio, -io’nis av
in-crusta’re, överdraga med krusta): pålagring
å vävnader och kroppar med utfällningar,
även saltinmängning i vävnader.
In|kubation, (/. -cuba’t|io, -io’nis av
incu-ba’re, ligga på något); In|kubations-stadiet,
-tiden: tiden mellan infektionen och
sjukdomsutbrottet. Syn. latenstid.
In ma’nu me’dici (/.): i läkarens hand.
In me’nte (/.): i minnet.
Innervation, (/. Innerval|io, -io’nis av in, in
+ ne’rvus, nerv): om musklers, körtlars osv.
nervförsörjning; även om den från centrala
nervsystemet utgående retning, genom
vilken nervens funktion utlöses. Dubbel
innervation: i. av frivilliga muskler med både
cerebrospinala och sympatiska nerver.
Innerörat: se auris interna, labyrinten.
1’nnocens, Inno’cu|us, -a, -um (/. av in-, neg.
-f- noce’re, skada): oskadlig, oskyldig.
lno- (av g. is): fiber-, -bla’ster (av g. blasto’s,
frö): se fibroblaster. -cy’t (av g. ky’tos, cell):
tillhörande fibrös vävnad, -ge’n, (/. ’-gen|es
av g. genna’o, alstra): uppstående i vävnad.
Injokulation, (/. -ocu!a’t|io, -io’nis av in, i
-f-o’culus, öga, knopp): inympning. I.
vacci’-næ: vaccination. — Inokislationshepatit:
virussjukdom med betydl. längre
inkubations-tid än vanlig infektiös hepatit; vanligen
införd i kroppen gnm blod- 1.
serumöverfö-ring från person till person. Syn.
serum-hepatit.
Injopera’bel, (/. -opera’bil|is, -e): ej möjlig
för operation.
lno- (av g. is): fiber-, -pexi’, (/. -pex!i’a, -i’ae
av g. pe’xis, fixation): ökad tendens för
blodet att koagulera (i kroppen), -s|emi’, (l
-æm|i’a, -i’ae av g. hai’ma, blod): 1.
överskott på fibrin i blodet; 2. närvaro av inosit
i blodet.
Inosi’t: ett derivat av bensol som kan
anses hava uppkommit därigenom att sex
hydroxylgrupper adderats till bensol.
Samma empiriska sammansättning som en
sockerart av hexostyp.
h oh
X
ho•hc ch•oh
I I
ho•hc ch♦oh
h oh
Finns i muskelsaften, oumbärligt
tillväxtämne för jäst o. svampar samt för möss.
Syn. muskelsocker. Inos(it) | uri’, (/. -ur | i’a,
-i’ae av g. ou’ron, urin): avsöndring av
inosit med urin.
lno- (av g. is): fiber-, -sitolnikotinat, (/.
Inositol! nicotinas): vasodilaterande
adrener-gikum. -skopi’, (1. -scop | i’a, -i’ae av g.
skope’o, betrakta): bakteriepåvisning i serosa
exsudat genom utfällning och
pepsindiges-tion av fibrinkoagel, varvid fibrin och
celler men ej bakterier upplösas, -tro’pa
verkningar (av g. tro’pos, sätt): om
hjärtner-vernas inverkan på hjärtmusklernas
kon-traktionsförmåga och hjärtats kraft.
Negativa i. v. = slappande, positiva i. v. =
ökande muskelkraften.
Inpackning: värmealstrande, smärtlindrande
omslag. Våt i.: i kallt vatten urvridet lakan
slås om hela kroppen utom huvudet (hel i.),
eller om kroppen utom armarna (tre fjärde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
