- Project Runeberg -  Medicinsk terminologi /
292

(1971) [MARC] Author: Acke Renander - Tema: Medicine, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kvartsglas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kvartsglas

292

Kymas

Kvarts-glas: av smält kvarts framställt
gentemot kemikalier synnerligen
motståndskraftigt glas. Jfr flint-, kronglas. -lampa:
evakuerat rör av kvartsglas, i vilket
kvicksilverångor bringas att glöda genom den
elektriska strömmen. Den så uppkomna ljusbågen
är rik på ultravioletta strålar. Syn.
"högsols-lampa".

Kwashiorkor: nutritionsrubbning hos barn
som lever på majsdiet i Syd-Afrika.
Anses numera bero på proteinbrist.

Kva’si (av /. qua’si, liksom): brukas mest i
sammansättningar i betydelsen skenbar,
halvvägs, oäkta, mindervärdigt lik osv.

Kvebrackobark: co’rtex quebracho, barken
av vissa hårda träslag i Argentina. Mot
astma och annan dyspné.

Kved: äldre benämning på livmodern. Jfr
utomkvedshavandeskap.

Kverula’nt (av /. que’ri, klaga): person, som
ideligen klagar och beskärmar sig, ofta utan
grund eller av obetydligheter, -vansinne:
processmani, processjuka; isht vid
paranoia.

Kvickdrag: lungemfysem hos häst.

Kvicksilver: flytande metall; kem. tecken Hg.
Tidigare i stor utsträckning använt som
diuretikum (först kalomel, sedan organiska
kvicksilverpreparat). —
Kvicksilver-(båg)-lampa: se kvartslampa, -förgiftning: akut
k. med kräkningar, diarré, difteritisk
grovtarmsinfl., ulcerös stomatit, nefros
m.m., kronisk k.: mun-, mag- och
tarmkatarr, difteritisk tjocktarmsinfl.,
intentionstremor, kakexi m.m. -jodi’d: hydra’rgyri
jo’didum praecipita’tum. -klorid:
hydra’r-gyri chlo’ridum corrosi’vum. -kloru’r (fälld):
hydrargyro’si chlo’ridum praecipita’tum.
-lampa: se kvartslampa,
kvicksilverbåglampa. -oxicyanid: hydra’rgyri oxicya’nidum.
-oxi’d (fälld): hydra’rgyri o’xidum
praecipita’tum. -plåster: empla’strum hydra’rgyri.
-precipitat: hydra’rgyri o’xidum
praecipita’tum. -salva (gråsalva): ungue’ntum
hydra’rgyri. -sönd: med k. fylld magsond; för
röntgenändamål.

Kvillajabark: barken av den chilenska
Quil-laya sapona’ria, rik på saponin.

K-vitamin: se vitaminer.

Kvävebelastningsprovet: se N-belastningsp.

Kvävejämvikt: ett tillstånd, varvid kväve
utsöndras genom urin och exkrementer i lika
stor mängd, som det upptages genom födan.
Organismen bibehåller därvid sitt
äggvitebestånd på en och samma nivå.

Kvävgasbefrandling: se Forlanini’s b.

Kyano’s: se cyanos.

Kyfo’s, (/. Cypho’s|is, -is av g. ky’phos, puc-

kel): puckelrygg. Äkta 1. Pott’s puckel:
spetsvinklig knickning av ryggraden på
grund av tuberkulöst sönderfall av en eller
flera kotor. Oäkta k.: enkel, ofta på rakitisk
grund uppstående ryggradskrökning. C.
dorsalis adolesce’ntium: se Scheuermann’s
sjkd. Kyfotisk.

Kyfojskolio’s, (/. Cyphoscolio’s|is, -is):
kombination av kyfos och skolios.
Kyfoskolio-tisk, (/. Cyphoscolio’tic | us, -a, -um).

Kyfo’tiskt (av g. ky’phosis, böjning) bäcken:
kompensatoriskt krökt b. vid kyfos särsk. i
ryggradens lumbaldel. Stark böjning av
bakre bäckenväggens övre del (förlängd
con-jugata vera) och stark framåtböjning av dess
undre del.

Kyl- (/. Chyl- av g. chylo’s): saft-, -angio’m
(/. -a, -atis av g. angei’on, kärl): kavernöst
med kylös vätska fyllt angiom. -ektasi’, (/.
-ectas|ia, -i’ae av g. e’ktasis, utvidgning):
utvidgning av kyluskärl. -emi’, (/. -æm|ia,
-i’ae av g. hai’ma, blod): rikligt kylusförande
blod. Jfr galakt-, lipemi. -ifo’rm (/. -is, -e):
kylusartad, mjölkig.

Kylknölar: genom köld orsakade kroniskt
infl., blåröda knölar, särsk. på fingrar o. tår.
Syn. pernio.

Kylo- (/. Chylo- av g. chylo’s): saft-. -ce’l|e,
-es (/. av g. ke’le, tumor): hydrocele med
kylöst innehåll, -mikroner (av g. mikro’s,
liten): lipoprotein; partikulärt fett av låg
täthetsgrad. Hög halt av glycerider med
låg halt av protein, -rré, (/. -rrhoe’|a, -ae
av g. rhoi’a, flöde): kylusflöde, t.ex. genom
skada på de stora kyluskärlen. ’-s|us, -a,
-um (l): kylös. -t(h)o’rax, (/. -tho’r|ax,
-a’cis av g. tho’rax, bröst): kylus övergång
i brösthålan efter bristning av stora
kylus-gången, ductus thoracicus.

Kylsalva: blandning huvudsakligen bestående
av fett och vatten, vilket senare långsamt
fördunstar och därigenom verkar
avkylande; populärt för unguentum le’niens och
ung. phimbi subaceta’tis.

Kylsond: se psykrofor.

Kyl I uri’, (/. Chyl |ur]ia, -i’ae av g. chylo’s,
saft -f ou’ron, urin): kyluslik urin genom
uppblandning med äggvita, fett, fibrin m.m.
Vanl. genom förstoppning av lymf- o.
kylus-vägar genom Fila’ria sa’nguinis. C. tro’pica.
Jfr fibrin-, galakt-, lipuri.

Ky’lus, (/. Chy’l|us, -i av g. chylo’s, saft):
mjölksaften, den genom sin fetthalt
mjölklika saften i tarmens lymfkärl (kyluskärlen).
Kylös, (2. Chylo’s I us, -a, -um): som består
av k.

Kylusgången (stora): se bröstgången.

Kyma’s: se kymosin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:41:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medterm/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free