Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lallatio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lallatio
297
Laminektomi
vaso’rum: under ligame’ntum inguinale
la-teralt resp. medialt om a’rcus iliopecti’neus
liggande fack för m. ilio’psoas + n.
femoralis resp. för a. + v. femoralis + a’nulus
femoralis — Lakunär poro’s, Lakunära
tillståndet hos hjärnan, Hjärnlakuner: en
särskilt hos arteriosklerotiska personer vanlig
atrofi med "hålbildning" kring blodkärlen,
åtföljd av typiskt gångsätt med oviga, helt
små steg, "gubbgång".
Lalla’t|io, -io’nis (/.): högsta grad av
stamning.
Lalo- (av g. lale’o): tala. -fobi’, (/. -phob|i’a,
-i’ae av g. pho’bos, fruktan): rädsla att tala
på grund av stammande eller vid tal utlösta
smärtor i talorganet, -pati’er (av g. pa’thos,
lidande): samlingsnamn för talrubbningar
(dysartrier inklusive dysfasi o. dy si ali),
-ple-gi’, (/. -pleg|i’a, -i’ae av g. plege’, slag):
förlamning i talorganen, -rré, (/. -rrhoe’|a, -ae
av g. rhoi’a, flöde): ett abnormt ordflöde.
Lamarcki’sm (/. -us, -i): efter
parisernatur-forskaren Monet de Lamarck (1744—
1829) uppkallade läran om uppkomsten av
ärftliga förändringar hos levande varelser
gnm direkt inverkan av yttervärlden o.
anpassning (bruk o. icke-bruk av organen). Jfr
darwinism, descendensläran,
mutationsteorien.
La’mbda = grekiska bokstaven 1 = -ci’sm
(I. -us, -i): oförmåga att rätt uttala bokstaven
/. -sömmen: se sn tura lamb do id e’a,
nacksömmen.
Lamb|doid|e’us, -e’a, -e’um (/. av g.
bokstaven X — la’mbda = 1 + ei’dos, form): lik
grek. bokstaven X. Sutu’ral: lambdasömmen,
nacksömmen.
La’mbit|us, -us (/. av la’mbere, slicka):
slickande av genitalia. Jfr cunnilingus.
La’mblia intestina’Iis: syn. Cerco’monas i.,
Mega’stoma ente’ricum. — Lambli’asjis, -is
(/.): av ifrågavarande protozo orsakade
tarm-och gallblåsebesvär. Syn. giardiasis.
Lambå, (/. lambeau): lösryckt stycke; om
lös-dissekerade med en stjälk i omgivande
vävnad fastsittande lappar av hud, slemhinnor,
periost m.m., avsedda att täcka närbelägna
vävnadsdefekter.
Lamel|Ia, gen. och pl. -læ (l. dim. av la’mina,
tunn skiva): liten tunn skiva 1. tunt blad.
Lamellös, (/. Lamello’sjus, -a, -um):
uppbyggd av lameller.
La’min|a, gen. och pl. -ae (/.): tunn skiva. —
L-æ a’lbæ [L-æ medulla’res (cerebe’lli),
BNAl: lilla hjärnans i blad uppdelade
märg-substans. L. a’rcus ve’rtebrse: den platta
delen av kotbågen. L. basa’lis (chorioideæ):
den mot reti’nas pigmentlager liggande ko-
rioidalmembranen. L. basila’ris (co’chleae):
membran i koklea mellan lamina spiralis
os-sea och lamina spiralis secundaria. (L. cap
il-la’rium): 1. choriocapillaris. L. (cartila’ginis
cricoide’ae), BNA: ringbroskets i larynx
platta del; enl. PNA: Lamina. L.
chorioca-pilla’ris CL. capilla’rium, INA): kapillärnät
innanför chorioide’a o’culi kärlskikt. L.
cri-bro’sa (ossis ethmoida’lis): silbenets övre
benplatta, med talrika hål för luktnervernas
genomträde. (L. ela’stica ante’rior): 1.
limitans externa. (L. ela’stica poste’rior): 1.
limitans interna. L. fu’sca scle’rae: sklerans
innersta skikt, brunaktigt. L. li’mitans
anterior (L. ela’stica ant., BNA; L. li’mitans
externa, INA): ett homogent skikt i ögats
hornhinna tätt under epitelet. Syn.
Bowman’s membran. L. li’m. poste’rior (L.
ela’stica post., BNA; L. lim. int., INA): det
innersta skiktet av hornhinnans bindväv. Syn.
Deschemet’s membran (L. media’na):
1. perpendicula’ris. (L-æ medullares
cerebe’lli): laminæ albæ. L-æ medulla’ris lateralis
och media’lis (nuclei lentiformis): de stråk
av märgtrådar, som genomdraga hjärnans
linskärna, ett inre och ett yttre skikt. L.
membrana’cea (tubæ auditivæ): den fibrösa
membran som täcker tubarslemhinnan i den
glipa, som bildas mellan ränderna i nedre
delen av tubans broskränna. L. modi’oli:
benplatta mellan 2. och 3. vindlarna i
koklea, vid övre randen av modiolus. L.
orbi-ta’lis (L. papyra’cea, BNA):
silbenslabyrin-tens tunna yttre vägg. L. perpendicula’ris
(L. media’na, INA): benplatta, som från
mitten av la’mina cribro’sa delar
silbens-labyrinten i två halvor. (L. quadrige’mina):
1. tecti. L. spiralis o’ssea: tunn benlamell,
som delar kokleans spiralkanal i två delar,
sca’la vesti’buli och sca’la ty’mpani. L. spir.
secundaria: på yttre väggen av snäckans
spiralkanal. L. suprachorioide’a (Stratum
perichorioide’um, INA): yttersta skiktet i
ögats åderhinna. L. te’cti (L. quadrige’mina,
BNA, INA): fyrhögsplattan, underlaget för
colli’culi inferio’res och superio’res. L.
terminalis [L. term, (ce’rebri), BNA; L. term.
cine’rea ventri’culi te’rtii, INA]: en del av
främre väggen i 3. ventrikeln.
Laminagrafi’ (av /. la’mina, tunn skiva + g.
gra’pho, skriva): se tomografi.
Lamina’riajstift: torkade stjälkar av algen
Lamina’ria digita’ta, som svälla, när de bli
fuktiga. Användas för vidgande av uterus’
cervixkanal. Jfr tupelostift.
Lamin|ektomi’, (/. -ectom|i’a, -i’ae av
la’mina, skiva + g. ektome’, utskärning):
operativt avlägsnande av taggutskottet med an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
