Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Multisensitivitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Multisensitivitet
354
Musculus
multicuspida’ti: molarerna. ’-fid| us, -a, -um
(/. av fi’ndere. klyva): mångkluven, t.ex.
mu’s-culus multi’fidus. -fo’rm (/. -is, -e):
mång-formad. -lokula’r, (/. -lokula’r|is, -e av
locus, plats): som uppträder på många ställen,
-nuklea’r, (7. -nuclea’r|is, -e av nu’cleus,
kärna): mångkärnig. ’-para (av /. pa’rere, föda):
mångföderska; syn. pluri’para. Jfr bi-, nulli’-,
primi’para. -partit | us, -a, -um (/. av partite,
dela): flerdelad. ’-pel, pl. ’-pla (av /.
multiplex): mångfaldig, -plex (/.): mångfaldig,
-pola’ra ganglieceller: ganglieceller med
talrika dendriter.
Multisensitivitet (av /. mu’ltus, mycken +
sensiti’vus, känslig): ett för flera antinge’n
känsligt (allergiskt) tillstånd.
Multitu’djo, -inis (/.): mängd.
Multojsta’t (av /. mu’ltus, mycken -f 8•
state’s, stående): flyttbar apparat (ofta på hjul)
för transformering av den elektriska
strömmen i och för elektriska undersöknings- och
behandlingsändamål.
Mumifikation, (/. Mumifica’tjio, -io’nis av
pers. mum, vax -f /. fa’cere, göra): 1.
torr-brand; 2. omvandling (t.ex. av ett avdött
foster) till en mumieliknande massa.
Mun-andning: andning genom mun i stället
för genom näsan, t.ex. vid tilltäppning av
nässvalgvägarna genom adenoida
vegetationer. -hygien: renhållning av munhåla o.
tänder genom tandborstning, sköljningar,
tandpetning m.m. -håleljudet: ett med
artärpulsen synkront, plötsligt insättande och
upphörande, svagt ljud i munhålan, som
framkommer vid
mediastinalrumsförtrångning, då andan hålles, -häfta: se munläsa.
-inflammation: stomatit. -läsa: oförmåga att
öppna munnen p.gr. av kramp 1. infl. i
tuggmuskulatur, infl. i käkled, ärr-,
hud-skrumpn. m.m. Syn. constri’ctio maxilla’ris.
Jfr käkläsa, -matsmältning: den
förberedande mekaniska sönderdelningen av födan och
den kemiska sönderdelningen av födans
stärkelse genom diastasenzymet.
-mot-mun-metoden: gnm mun tryckt mot mun
skeende inblåsning av den hjälpandes
utandnings-luft i den ej respirerande patientens lungor
(under tilltäppande av hans näsa). Jfr
insuff-lationsmetoden, konstgj. andn. -sanering:
medelst mekaniska samt
biokemiskt-fermen-tativa åtgärder åstadkommen munrensning,
-spatel: för munundersökning avsedd
spa-tel. -spiroke’ter: i munhålan som saprofyter
levande spiroketer. -spärr: instrument att
öppna munnen med o. hindra käkarna att
bita samman. Se Heister, Roser-König.
Mu’res articula’res (av l. mus, pl. mu’res,
mus + articula’tio, led): ledmöss, fria, van-
ligen ris- till hasselnötstora kroppar i en
ledgång, av olika ursprung (oftast
lösspräng-da vävnadsdelar).
Murexi’dreaktionen: urinsyrereaktion; den
purpurröda färg av murexid 1. purpursyrat
ammonium, som uppstår då urinsyra eller
dess salter avdunstas m. salpetersyra i
porslinsskål o. återstoden fuktas m. ammoniak.
Murgrönepupill: genom bakre syneki’er i
kanten uppfransad pupill.
Muria’tic|us, -a, -um (/. av mu’ria, saltlake):
tillhörande saltsyra. T.ex. a’cidum
muria’-ticum: saltsyra. Muria’tiska källor:
koksaltkällor.
Mu’rm|ur, -uris (/.): mummel. M. veno’sum:
se venbrus.
Murphy’s knapp: en ihåligdubbelknappmed
i varandra inskruvbara hälfter, genom
vilka två vid operation frånskilda ändar av
genomskuren tarm förenas med varandra
utan att tarmpassagen hindras. Efter
läkning skall knappen avgå med
uttömningarna.
Mu|s, ’-ris (l. av g. mys): råtta. Se mu’res
articula’res.
Muscula’rjis, -e (/.): muskulä’r; som hör till
muskelsystemet. Muscula’ris muco’sæ:
slemhinnors submukösa muskulatur.
Musculo |cuta’n j eus, -ea, -eum, (/. av
mu’scu-lus, muskel + cutis, hud): nervus
muscu-lo-cutaneus, som tillhör både hud och
muskler.
Mu’scul|us, gen. och pl. -i (/. dim. av mus,
råtta på grund av den kontraherade
muskelbukens likhet med en flådd råtta): muskel.
Obs! I det följande betecknar u.
musklernas ursprungs fäste, f. deras ändfäste, v.
deras väsentliga verkan, n. den innerverande
nerven och mm. musculi.
Mm. abdo’minis: bukmusklerna i dess
helhet. Dessa äro: 1. raka bukmuskler,
nämligen m. rectus abdo’minis och m.
pyrami-da’lis; 2. sneda bukmuskler, nämligen
m. obli’quus exte’rnus abdo’minis, m.
obli’-quus inte’rnus abdo’minis, och m.
transver-sus abdo’minis; 3. bakre bukmuskler,
nämligen m. quadra’tus lumbo’rum. Se de
enskilda musklerna.
M. abdu’ctor di’giti mi’nimi ma’nus:
lill-fingerabduktorn; u. os pisiforme och
retinaculum flexo’rum; f. lillfingrets första
falang; v. abducerar lillfingret; n. djup gren
(ramus profu’ndus) av nervus ulnaris. M.
abd. di’g. mi’nimi pe’dis; lilltåabduktora; u.
tuber calcanei och plantaraponeurosen; f.
tuberositas ossis metatarsalis V och lilltåns
första falang; v. abducerar och böjer lilltån;
n. nervus plantaris lateralis. M. abd. hal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
