Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nutriceptorer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nutriceptorer
397
Nystagmus
Nutriceptorer: hypotetiska sidokedjors
recep-torer, som binda och assimilera
näringsämnen för cellen.
Nutri’c|ius, -ia, -ium. Nutri’t|ius, -ia, -ium (/):
närande, t.ex. arte’ria nutri’tia:
näringstill-förande artär.
Nutri-e’ntia, sing, nu’triens (/. av nutri’re,
nära): ämnen, som förstärka den vanliga
födan. -me’ntum, pl. -me’nta (/.):
näringsmedel. Jfr alime’nta. -tion, (/. ’-t|io, -io’nis): 1.
näring; 2. näringstillstånd, -tiv, (/.
Nutriti’-v|us, -a, -um): närande, trofisk.
Nu|x, ’-cis (/.): nöt. Nux vo’mica: fröna av
Strychnos.
Nyföddhetsperioden: de 2 första
levnadsveckorna.
Nykt- (av g. nyx): natt-, -afoni’, (/.
-apho-n j i’a, -i’ae av g. a priv. + phone’, röst):
förlust av rösten under natten. Jfr
nykto-foni. -algi’, (/. -alg | i’a, -i’ae av g. a’lgos,
smärta): smärtor, som blott uppträda om
natten under sömnen. Syn. hypnalgi.
Nyktal|opi’, (/. Nyctal|op|i’a, -i’ae av g. nyx,
natt -j- ops, öga): 1. (ehuru språkligt
oriktigt, Hippokrates) nattsynthet,
dagblindhet, dvs. bättre synförmåga vid skymning
än i dagsljus (p.gr. av överkänslig reti’na);
syn. nyktotyflos; jfr hemeralopi; 2.
nattblindhet (Galenos): svårighet se i
skymning 1. i dimmig luft med god syn endast
under klara dagar.
Nykto- (/. Nycto- av g. nyx): natt, -fili’, (/.
-philji’a, -i’ae av g. phile’o, älska): abnorm
förkärlek för natten, -fobi’, (/. -phob|i’a, -i’ae
av g. pho’bos, fruktan): sjuklig ångest för
natt och mörker, -foni’, (/. -phon|i’a, -i’ae
av g. phone’, röst): förlust av rösten under
dagen, men ej under natten (vid hysteri). Jfr
nyktafoni. -hemera! (/. -is, -e av g. heme’ra,
dag): hörande till både natt o. dag. -meter:
adaptometer för undersökning av
mörker-adaptionskurvan efter föregående stark
ljus-adaption av hela synfältet, -tyflo’s, (/.
-ty-phlo’s|is, -is av g. ty’phlosis, blindhet): se
nyktalopi.
Nykt|uri’, (/. Nyct|ur|i’a, -i’ae av g. nyx, natt
-f- ou’ron, urin): starkare urinutsöndring
nattetid, t.ex. vid diabetes och
skrumpnjuré. Syn. nokturi (2).
Nylanders reagens: se
Almén-Böttger-Nylander’s reagens.
Nylidrin (/. -um, -i): sympatikusdämpande;
vasodilaterande adrenergikum.
Nylin’s trap pro v: hjärtfunktionsprov; pat
får stiga upp och ned för en bestämd trappa
ett visst antal gånger i minuten och
ämnesomsättningsprov tages före och efter
försöket.
Nymalthusianism: se neo-m.
Nymf-ektomi’, (/. Nymph-ectom | i’a, -i’ae av
g. ny’mphe, brud + ektome’, utskärning):
operativt avlägsnande av de små
blygdläpparna.
Ny’mferna, (/. Ny’mphae av g. ny’mphe,
brud): de små blygdläpparna.
Nymfi’t, (/. Nymphi’ti|s, -idis): infl. i
nymferna.
Nymf o- (/. Nympho- av g. ny’mphe):
blygdläpp-. -lepsi’, (/. -lepsji’a, -i’ae av le’psis,
slag): extatiskt ursinne, -mani’, (/. -man|i’a,
-i’ae av g. mani’a,galenskap): sjukligt stegrad
könsdrift hos kvinnor. Syn. andro-,
cytero-mani, fu’ror u’teri, hystero-, kli’toro-,
metro-, östromani; jfr satyriasis. Nymfomanisk.
Nymf- (/. Nymph- av g. ny’mphe): blygdläpp-,
-onani’, (/. -onan|i’a, -i’ae av O nan):
kvinnlig självbefläckelse. -o’nkus, (/. -o’nc|us, -i
av g. o’nkos, tumor): ansvällning av
nymferna.
Nymfo-tomi’, (/. Nympho-tom | i’a, -i’ae av g.
ny’mphe, brud + tome’, snitt): bortskärande
(helt 1. delvis) av de små blygdläpparna 1.
klitoris.
Nys-kramp: ihållande krampaktigt nysande
vid t.ex. hysteri; syn. ptarmus, sternutatio
convulsiva. -ning: sternutatio.
Nystagmograf (av g. nysta’zo, nicka till +
gra’pho, skriva): apparat för grafisk
registrering av nystagmusrörelser.
Nysta’gm|us, -i (/. av g. nysta’zo, nicka till):
små darrande krampaktiga rörelser med
ögonbulberna. Syn. nysta’xis, talantropi. —
N. oscillato’rius: n. horizonta’lis, i
horsisontal-planet; n. vertica’lis, upp och ned; n.
diago-na’lis, i snedplanet. N. rotato’rius:
skruvande rörelser. N. i vila (sta’tisk n.): n. blott vid
vissa blickriktningar (dyna’misk n.).
Undu-le’rande 1. pendel-n.: n. då rörelserna i båda
riktningarna äro lika raska; ryck-n.: då den
ena rörelsen är ryckig, den andra långsam.
— Cerebral n. och cerebellar n.: vid
hjärnsjukdomar; labyrintnystagmus: n. vid
retning på hörsellabyrinten; kalorisk n.: n. vid
genomspolning av hörselgången med vatten
över 1. under kroppstemperaturen.
Posi-tions-n: n. endast vid vissa
huvudställningar under vissa patologiska förh.; spontan n.:
n. vid ögonsjukdomar, centrala nervösa
rubbningar 1. andra patolog, tillstånd. —
Gom-n. (n. palati’nus): rytmiska
ryckningar i gom- och svalgmuskulatur vid härdar i
tegme’ntum och nu’cleus denta’tus.
Stäm-bands-n.: kloniska ryckningar i
stämbands-slutarna vid hysteri, ögonlocks-n. (n.
palpebrals): rytmiska kontraktioner av m.
Je-va’tor pa’lpebræ superio’ris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
