Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Ortolani's knäpp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ortolani’s knäpp
411
Os
phren, själ): normala sociala, själsliga
reaktioner. -geni’, (/. -gen j i’a, -i’ae av g. ge’neion,
haka): (odont.): rakt bett, varvid de i
vertikal ställning stående övre och nedre
fram-tändernas skärytor sammanträffa med
varandra vid sammanbitning. -glykemi’, (/.
-gly-chæm|i’a, -i’ae av g. glyky’s, söt -f hai’ma,
blod): blod med normal sockerhalt, -gnati’,
(/. -gnathji’a, -i’ae av g. gna’thos, käke): 1.
skalle med föga framspringande käkar; 2.
i odontologin = det normala bettet.
Orto-gna’t. -grad (av /. gra’di, gå): gående med
upprest kropp, -kefa’1; -kefali’: se -cefal;
-ce-fali. -krasi’, (/. -eras| i’a, -i’ae av g. kra’sis,
blandning): tillstånd, vari kroppen reagerar
normalt på intagning 1. injektion av
läkemedel, äggvita etc. -kromasi’, (/.
-chroma-s|i’a, -i’ae av g. chro’ma, färg): normal
he-moglobinhalt i de röda blodkropparna,
-kro-ma’tisk: om färgning av en vävnadsdel med
den använda färgens egen färg. Jfr
meta-kromatisk, polykromasi, hyper-, hypokromi.
Ortolani’s knäpp: förnimbar hos nyfödda
med preluxationstillstånd i höftleden vid
böjning och abduktion i leden.
Orto- (/. Ortho- av g. ortho’s): rak-, -morfi’,
(/. -morph|i’a, -i’ae av g. morphe’,
form): 1. regelbunden normal
formbildning; 2. kirurgisk och ortopedisk
korrektion av deformiteter. -nyxi’, (l.
nyx-|i’a, -i’ae av g. o’nyx, nagel):
nagelkorrigering (vanligen av inväxta naglar), -pedi’,
(/. -pæd|i’a, -i’ae av g. pais, barn):
specialitet för behandling avseende att
förekomma eller att genom mekaniska
medel (bandager, gymnastik m.m.) 1. med
operativa ingrepp rätta till deformiteter hos
skelettet. Ortoped. -perkussion: perkussion,
varvid den fingerända, på vilken knackas,
hålles vinkelrätt mot kroppsytan, -pné, (/.
-pnoe’|a, -ae av g. pnoe’, andning): högsta
grad av andnöd, vid vilken patienten
endast kan sitta i upprätt ställning. Jfr
dysp-né. -praxi’, (/. -pra’xjis, -is av g. pra’tto,
göra): mekanisk korrektion av deformiteter.
Orto’ptisk (av g. ortho’s, rak -f optiko’s,
optisk): som hör till korrigering av sneda
synaxlar. Ortopti’k: behandling av dåliga
synvanor, defekt binokulärt seende 1.
ögon-muskelanomalier. Ortoptosko’p (av g.
skope’o, betrakta): instrument för ortoptik o.
övningar av ögonmuskelanomalier. Jfr
or-toskop.
Orto- (/. Ortho- av g. ortho’s): rak-, -sko’p
(av g. skope’o, betrakta): en apparat, som
neutraliserar kornealrefraktionen medelst
ett vattenlager; begagnas vid
ögonundersökningar. Jfr ortoptoskop. -sta’tisk, (/. -sta’ti-
c|us, -a, -um). O. albuminuri’ (av g. statiko’s,
stående): äggviteutsöndring med urin (hos
unga personer) i stående men ej i liggande
ställning. Syn. ortotisk a. -terapi’:
behandling av sjukliga företeelser genom
korrektion av kroppshållningen, -tisk albuminuri’:
se ortostatisk a. ’-ton | us -i (/. av g. to’nos,
spänning): kramp, som fixerar kroppen i
sträckställning, -top: vid
transplantationskirurgien består inplanteringsstället av
samma vävnad men är topografiskt olika
ursprungsstället.
Os, gen. o’ris (/.): mun. Os lepori’num:
har-mynthet. Jfr labium lepori’num.
Os, gen. o’ssis, pl. o’ssa (/.): ben. — O.
basi-la’re, BNA: sammanfattningen av de hos
vuxna hopvuxna ossa occipitale och
sphenoidale. O. capita’tum: huvudbenet; ett av
ossa carpalia, metakarpalt ledande mot
lång- och ringfingret. O-a ca’rpi:
handrots-ben; 8 korta ben i två rader; den proximala
raden, närmast radius och ulna, består av
ossa scaphoide’um, luna’tum, tri’quetrum
och pisifo’rme, den distala raden av ossa
trape’zium, trapezoide’um, capita’tum och
hama’tum. O. coccy’gis (= co’ccyx):
svansbenet. O. costa’Ie (= co’sta): revben, de
olika paren betecknas costa I, II osv. O. co’xæ
(= co’xa): höftbenet. O. cuboide’um (O.
cu-boi’des, INA): tärningsbenet, ett av vristens
småben, metatarsalt ledande mot 4. o. 5.
tårna. O. cuneifo’rm|e, pl. o’ssa cuneifo’rmia:
kilbenen; 3 småben i tarsus, metatarsalt mot
1.—3. tårna; se o-a ta’rsi. O. ethmoida’le
(O. ethmoi’des, INA): silbenet. O. frontale:
pannbenet. O. hama’tum: hakbenet; ett av
de distala karpalbenen, ledande mot lill- och
ringfingrets metakarpalben. O. hyoide’um
(O. hyoi’des, INA): tungbenet. O. ilium:
höftbenet, tarmbenet. O. incisi’vum:
mellan-käksbenet. O. i’schil: sittbenet. O.
lacrima’-le: tårbenet. O. luna’tum: månbenet; se ossa
carpi. O-a metajcarpa’lia (O-a metaca’rpi,
INA): mellanhandsben betecknas I, II, III
osv. O-a meta|tarsaüa (O-a metatarsi,
INA): mellanfotsben, betecknas I, II, III
osv. O. nasa’Ie: näsbenet. O. navicula’re:
fot-båtbenet; ett av tarsalbenen, ledande
proxi-malt mot talus. O. occipitale: nackbenet.
O. palati’num: gombenet. O. parietale:
hjässbenet. O. pisifo’rme: ärtbenet; ett av de
proximala karpalbenen på ulnara sidan. O.
pla’num, BNA: la’mina papyra’cea (orbita’-
lis). O. pu’bis: blygdbenet. O. sa’crum,
korsbenet. O. scaphoide’um (av g. ska’phe,
båt -f ei’dos, form): båtbenet i handloven
(sålunda en g. form av /. navicula’re, liten
båt). O-a sesamolde’a (O-a sesamoi’da,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
