Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Oscheitis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oscheitis
412
Ossens
INA): två små ben bredvid varandra i
fåror av os metatarsal I. O. sphenoidale:
kilbenet. O-a ta’rsi: vristbenen; 7 större o.
mindre ben; de proximala (och större):
calcaneus, ta’lus och os navicula’re: de
dista-la, mot metatarsalbenen ledande: ossa
cunei-fo’rmia mediate, interme’dium o. latera’le.
O. tempora’le: tinningbenet. O. trape’zium
(O. multangulum ma’jus, BNA, INA): stora
mångkantiga benet; ett av de distala
kar-palbenen, ledande mot tummens och
pekfingrets metakarpalben. O. trapezoide’um
(O. mult. mi’nus, BNA, INA): lilla
mångkantiga benet; ett av de distala karpalbenen,
ledande mot pekfingrets metakarpalben,
jämte föregående. O. triquetrum:
trekantiga benet; ett av de proximala karpalbenen,
proximalt ledande mot ulna. O.
zygoma’ti-cum: okbenet.
Oscheit|is, -idis (/. av g. o’scheon, pungen):
infl. i skrotum. Osch | elephantiasis:
elefan-tiasis i pungen.
Oscheo- (av g. o’scheon): pung-. -ce’l|e, -es
(/. av g. ke’le, bråck): skrotalbråck,
hernia scrotalis. -hydroce’11 e, -es (/. av g.
hy’-dor, vatten -f- ke’le, bråck): hydrocele i
säcken av ett skrotalbråck. Syn.
pungvatten-bråck. -li’t, (/. ’-lith|us, -i av g. li’thos, sten):
stenbildning i talgkörtlarna i pungen.
Osche-o’m (/. -a, -atis av g. o’scheon, pungen
+ -o’ma, svulst): skrotaltumör. -o’nc|us, -i
(/. av g. o’nkos, tumor): syn. oscheom.
Oscheo I plastik (av g. o’scheon, pungen -f
pla’sso, forma): plastisk operation för
ersättande av skrotaldefekter.
Oscillato’risk (av /. oscilla’re, svänga):
svängande. O. blodtrycksmätning: de med pulsen
isokrona svängningarna av
tonometervisa-ren i blodtrycksmätningsapparaten tilltaga
vid ökat tryck plötsligt i storlek och bli
vid ännu högre tryck plötsligt mindre. Den
undre gränsen för de stora oscillationerna
ånge det diastoliska, den övre gränsen det
systoliska blodtrycket.
Oscillo-metri’ (av /. oscilla’re, svänga -f
metron, mått): begagnande av
stränggalvano-meter 1. liknande apparat, -psi’, (/. -ps|i’a,
-i’ae av g. o’psis, syn): tillstånd, varunder
föremål synas röra sig fram och tillbaka 1.
skaka.
Oscita’t|io, -io’nis (/.): gäspning. Syn.
chas-ma, oscedo.
Osfresio- (/. Osphresio- av g. o’sphresis):
lukt-sinne-. -fill’, (/. -phil|ia, -i’ae av g. phile’o,
älska): abnormt intresse för lukt.
Osfresio-fi’1. -fobi’, (/. -phob|ia, -i’ae av g. pho’bos,
fruktan): sjuklig ängslan för lukt.
Osfresio-fo’b. -lagni, (/. -lagn|ia, -i’ae av g. lagnei’a,
vällust): sexuell stimulation gnm
luktförnimmelser. Syn. osmolagni.
Osfresiola’gni-ker. -logi’, (/. -log|i’a, -i’ae av g. lo’gos, lära):
läran om lukten. Syn. osmologi. -metri’ (av
g. me’tron, mått): luktsinnesmätning.
Osfre-siometer. Syn. olfaktometri.
Osfy- (/. Osphy- av g. osphy’s): höft-, länd-,
-algi’, (/. -alg I i’a, -i’ae av g. a’lgos, smärta):
värk i höften och länden. -artro’s, (/.
-arthrosis, -is av g. a’rthron, led): infl. i
höftleden. -i’t (/. -is, -idis): infl. i länden.
-o|mye-li’t (/. -is, -idis av g. myelo’s, märg): infl. i
ryggmärgens lumbaldel.
Osgood-Schlatter’s sjukdom: se
Schlatter’s sjkd.
Osier’s sjukdom: 1. se polycythaemi’a ru’bra;
2. se teleangiectasia haemorrha’gica
hereditaria.
Oslofrukost: skolmåltid som avser att
tillföra skolbarnet åtminstone en fullvärdig
måltid om dagen.
Osm|idro’s (/. -is, -is av g. osme’, lukt -f
hid-ro’s, svett): svett med särskild lukt.
O’smium (av g. osme’, lukt): metall, kem.
tecken = Os. -syra: osmiumtetroxid,
fett-färgningsmedel (färgar fett svart); har mkt
skarp lukt (därav metallens namn).
Osmo- (av g. osme’): lukt-, -lagni’, (/.
-lag-n|i’a, -i’ae av g. lagnei’a, vällust): sexuell
excitation av viss lukt. Syn. osfresiolagni.
-lo-gi’, (/. -logI i’a, -i’ae av g. lo’gos, lära): 1.
läran om luktsinnet, syn. osfresiologi; 2.
syn. osmosologi.
Osmo’s (/. -is, -is av g. osmo’s, stöt): vätskors
och lösta ämnens vandring genom
halvge-nomträngliga (semipermeabla) hinnor tex.
kärlväggarna i den levande organismen. Jfr
diffusion, -o|logi’, (/. -log|i’a, -i’ae av g.
logos, lära): läran om osmosen och de
osmotiska företeelserna i organismen och deras
diagnostiska värde.
Osmo- (av g. osmo’s): stöt-, -ta’x|is, -is (/. av
g. ta’xis, anordning): rörelser hos de minsta
organismer, som betingas av ändring i
os-motiskt tryck, -terapi’, (/. -therap|ia, -i’ae
av g. therapei’a, behandling): insprutning ai
hypertona lösningar i blodet, mest
dextros-lösningar, för att åstadkomma osmotisk
saftströmning från vävnaderna till blodet.
Finns även en osmotisk diures.
Osphresiologi’a: se osfresiologi.
Osphy-: se osfy-.
Ossein: huvuddelen av benvävens limgivande
organiska grundsubstans.
Osseo|desmo’s|is, -is (/. av g. oste’on, ben
-f-desmo’s, band) hypertro’phica: generaliserad
förbeningsprocess av ben och bandapparat.
O’ssjeus, -ea, -eum (/.): ben-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
