Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P, Ph - Psorospermose folliculaire végétante ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Psorospermose folliculaire végétante 472
Psykokromestesi
Psorospermo’se folliculai’re végétante (/.): se
Darier’s sjkd.
Psych-, Psycho-: i sammansättningar, som
avse själslivet, se under psyk- och psyko-.
Psychro-: se psykro-.
Psyk- (/. Psych- av g. psyche’): själ-,
-ago-gi’k, (/. -agog j i’a, -i’ae av g. agogo’s,
förande): psykologisk uppfostran, omställning av
personligheten genom uppfostran, -algi’, (/.
-algj i’a, -i’ae av g. a’lgos, smärta): smärta
av psykiska orsaker, -a’lia: ett psykiskt
sjukdomstillstånd med syn- och
hörselhallucinationer; syn. menta’lia. -analy’s, (/.
-analysis): se psykoanalys, -anopsi’, (/. -anops|i’a,
-i’ae av g. an priv. + o’psis, syn): se
själsblindhet. -asteni’, (/. -asthen|i’a, -i’ae av g.
asthe’neia, svaghet): bristande själslig kraft
vid nervositet och psykopati såsom
obeslutsamhet, depression, pessimism,
tvivelsjuka m.m. förbunden med ångest och
tvångsföreställningar. Psykasteniska
kramper: epileptiforma kramper vid p.
-edelik-lum, plur. a, (/. -edeiic|um, plur. -a, av g.
de’los, tydlig): fantastikum som synes
vidga medvetandet (hallucinationer), -iatri’ (/.
-a, -ae av g. iatrei’a, läkekonst):
vetenskapen om sinnessjukdomarna. Psykia’ter,
Psy-kiatriker: sinnessjukläkare.
Psy’kisk (av g. psyche’, själ): som tillhör
själslivet. Jfr fysisk, fysikalisk,
psykosomatisk, somatisk. P-a ekvivalenter: anfallsvis
i st. för de vanliga epileptiska anfallen
inträdande rubbningar i psyke (ss. delirier,
hallucinationer, impulser till
våldshandlingar) epileptiska ekvivalenter. P. hygien, P.
hälsovård: den del av hälsovården, som
söker förebygga uppkomsten av själsliga
sjukdomar. P. infektion: utbredning av
psykiska rubbningar till andra genom "smittande"
efterhärmning. P. insult, P-t trauma: en
själslig skada, själsskakning särskilt skräck,
sorg, ilska som orsak till själssjukdom. Jfr
hämning, spärrning.
Psyko- (/. Psycho- av g. psyche’): själ-,
-akustiska centrum (av g. a’kousis, hörsel):
hörselcentrum i hjärnans tinninglob.
-alga’-lia: se algopsykalia. -a’lgiska centrum (av
g. a’lgos, smärta): smärtsinnessfären i
hjärnan. -analy’s, (/. -analys | is, -is av g. ana’,
tillbaka, genom + ly’o, lösa): 1.
systematiskt utforskande av de själsliga, speciellt i
det omedvetna liggande sammanhangen
bakom neurotiska tillstånd (tillbakaträngda
komplex) genom bl. a. en "géneralbikt",
omfattande upplevelser även i drömmar, i
fantasier och därpå med hjälp av drömtydning
o. fritt associerande grundad 1. däri
liggande terapi; 2. en rad härigenom vunna psy-
kologiska insikter i själsverksamheten,
vilka småningom samlats till en särskild
vetenskaplig lära. -diagnostik (av g. dia’,
genom + gno’sis, kunskap): läran om
igenkännandet och rätta benämnandet av
själsliga sjukdomstillstånd, -dome’ter (av g.
ho-do’s, väg + me’tron, mått): instrument för
mätning av tiden för de själsliga skeendena,
-doxi’: se doxogen. -encefali’t, (/.
-encephalitis, -idis; -encephalo’sjis, -is av g.
enke’-phalos, hjärna): de sjukliga psykiska
symptomen vid encephalitis letha’rgica och
dess abortiva former, -estetiska centrum (av
g. ai’sthesis, förnimmelse): hjärnbarkens
känselsfär i hjässlobens centrala delar,
-farmakologi’, (/. -pharmacolog|i’a, -i’ae av g.
pha’rmakon, läkemedel + lo’gos, lära):
läran om läkemedels verkan på psykiska
funktioner och sjukdomar, -farmak|um,
plur. -a, (/. -pharmac|um, plur. -a):
medel inverkande på de psykiska
funktionerna. -fysik (av g. phy’sis, natur): läran om
de kroppsliga betingelserna för
själsverksamheten och det ömsesidiga beroendet
mellan kropp och själ av varandra,
grundade på experiment och mätningar,
speciellt rörande förhållandet mellan
sinnesförnimmelsernas och sinnesretningarnas
styrka. Psykofysisk parallellism: läran att
de själsliga och kroppsliga skeendena på ett
lagbundet sätt motsvara varandra utan att
vara beroende av varandra; de själsliga
livsyttringarna äro enl. denna uppfattning
ej funktioner av hjärnverksamheten, men
förknippas varje gång med bestämda
hjärn-förändringar. -galva’nisk refle’x: på
affek-tiv retn. (sinnesrörelse, även sensorisk
retn.) efter viss latenstid inträdande
elektrisk förändring i huden, som giver utslag
å en på lämpligt sätt till försökspersonen
knuten galvanometer. Syn. Veraguth’s
reflex, -ge’n, (/. ’-gen|es av g. genna’o,
alstra): härstammande från psyke, av
affek-tivt verkande föreställningar orsakade
sjukdomar 1. sjukliga symptom. P. disposition:
sådan konstitution att relativt obetydliga
anledningar giva upphov till psykogena
rubbningar. Jfr tymogen. -ge’nes|is, -is (/. av
g. ge’nesis, uppkomst): utvecklingen av
själslivet (sinnesverksamheten, viljan, tal- och
tankeförmåga), -geiisiska centrum (av g.
geu’sis, smak): smak sfären å mediala delen
av hjärnans tinninglob. -gra’f (av g. gra’pho,
skriva): apparat för upptecknande av
omedvetna rörelser med handen, -kata’rsis, (/.
-ca-tha’rs|is, -is av g. ka’tharsis, rening): se
katarsis. -krom! estesi’, (/. -chrom j æsthes | i’a,
-i’ae av g. chro’ma, färg -f- ai’sthesis, kän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
