Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Retikulos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Retikulos
497
Retotel
retikulocyter i blodet, -endote’1, (/.
-endo-the’li|um, -0, -endotelia’la systemet: ett
system funktionellt sammanhörande
endotel-celler i stödjevävnaden i mjälte, lever,
lymfkärl, benmärg m.m., vilka begärligt
upptaga sura färgämnen (vitalfärgas), kolloidala
ämnen och korpuskulära element samt
anses som källa till monocyterna o. av
betydelse för den intermediära omsättningen av
hemoglobin, järn o. kolesterin.
-(endotelio’)–ser, (/. -endothe!io’s|es, sing, -is):
systemsjukdomar (hyperplasier) av retikuloendotel.
Retikulo-endotelial cytomykos: se
histoplas-mos. ’-m (/. -a, -atis): svulstartade
prolifera-tioner av retikuloendotel. -sarko’m, (/.
-sar-co’ma, -atis av g. sarx, kött): elakartade
re-tikulom. — Retikula’r, (l. Retikula’r | is, -e):
nätformad. R. vävnad: retikuloendotel;
reti-kulum.
Retikulo’s, (/. Reticulosis, -is): överskott av
retikuloendoteliala celler.
Reticulum, (/. Reticul|um, -i, dim. av re’te):
litet nät, nätformig stödjevävnad, -celler:
celler tillhörande r.
Reti’n|a, -ae (/. av re’te, nät): ögats synhinna,
näthinnan.
Retina’cul|um, -i, pl. -a (/. av retine’re,
kvarhålla). R-a cu’tis: bindvävssträngar mellan
huden och djupare liggande bildningar. —
Retina’culum extensorum (Ligame’ntum
ca’rpi do’rsale, BNA, INA): transversella
stråk i fascia antebrachii på dorsala ytan.
R. mm. extensorum inferius (Lig.
crucia’-tum cru’ris, BNA; Lig. erucifo’rme, INA):
två sig korsande stråk på fotens sträcksida
från båda malleolerna till vardera fotranden.
R. mm. extensorum supe’rius (Lig.
transve’r-sum cru’ris, BNA, INA): transversella band
i fascia cruris på dorsalsidan strax ovan om
malleolerna. R. mm. flexo’rum (Lig.
laci-nia’tum, BNA, INA): från malleolus
medialis till calcaneus; täcker senorna för mm.
tibialis posterior och flexor digitorum
lon-gus.
Retina l (/. -is, -e av re’te, nät): som hör till
näthinnan. R-a svulster: syn. diktyom.
Retine’ra: se retention.
Retinit (l. -is, -idis av reti’na, näthinnan):
infl. i reti’na. R. albuminu’rica, bättre
genetiskt motiverat är r. angiospa’stica,
ögonbottenförändringar vid vissa njurlidanden. R.
cricina’ta: retinit med små vita tättliggande
fläckar runt om macula. R. diabetica:
retinit vid sockersjuka. R. exsudatVva: se Coat’s
sjkd. R. pigmentosa: retinit med avlagring
av svart pigment. Jfr hemeralopi.
Retino- (av /. reti’na): näthinna-, -blasto’m (l.
-a, -atis av g. blasto’s, knopp): av outveck-
lade näthinneceller bildad tumor;
retinal-gliom. -chorioiditis: se -korioidit. -dia | ly’s, (/.
Mys I is, -is av g. dia’, genom + ly’o, lösa):
avlossning av reti’na vid dess perifera fäste,
-id, (/. -es av g. ei’dos, form): liknande
reti’na. -korioidit, (/. -chorioiditis, -idis av
g. cho’rion, hinna -f ei’dos, form):
kombinerad infl. i reti’na och korioidea. -papillit (l.
-is, -idis): infl. av reti’na och papillen.
-pa-ti’, (I. -path|ia, -i’ae av g. pa’thos, lidande):
retinalsjukdom. -skopi, (/. -scopjia, -i’ae av
g. skope’o, betrakta): bestämmande av ögats
refraktion genom att betrakta rörelsen av
ljus och skuggor på reti’na genom pupillen
vid inkastande av ljus från en rörlig spegel,
’-s (/. -is, -is): beteckning för icke infl.
de-generativa förändringar i reti’na.
Ret-kroppsterapi: specifik subkutan 1.
intravenös injektion av proteinämnen (mjölk,
kasein, normalsera o. a.) 1. av andra ämnen
[ret(nings)kropparl, ss. silver- och
guldföreningar, jod o. a., i avsikt att stimulera
organismens självläkekraft. Syn.
proteinterapi, ospecifik immunisering.
-ledningssystemet: se retningsledningssystemet.
Retnings-elektrod: liten elektrod, vid vilken
stor strömtäthet råder, använd vid retning
av muskler, nerver osv. Motsats: indifferent
elektrod, -former: se plasmaceller, -kropp:
se retkroppsterapi.
Ret(nings)Iedningssystemet: den subendokar-
diala huvudsakligen av specifika
muskelceller (de s.k. Purkinje’s trådar) samt
nervtrådar o. ganglieceller bestående apparat,
som reglerar hjärtats rytmiska arbete. Den
börjar med sinusknuten (Keith-Flack’s
knut) i framväggen i h. hj ärtörat, löper
genom högra förmaksväggen till anulus
fibrosus och bildar här
atrioventrikulärknu-ten (Aschoff-Tawara’s knut) och
där-ifrån genom his’ska muskeln till
kammarskiljeväggen. Jfr heterotop, nodalrytm,
nor-motop.
Retnings-ord: vid associationsförsök använda
prövningsord. Jfr associationsförsök, -prov:
provokationsmetoder, t.ex. vid dröppel
retar man urinrörsslemhinnan, varigenom
go-nokockerna ökas och träda fram ur sina
gömmor, -punkt: elektromotorisk punkt,
-se-rum: den efter rivning av sår resp. från
sår avsipprade vätskan, -terapi: se
retkroppsterapi. -tid: tidsmellanrummet mellan en
retning och utlösandet av dess verkan,
-tröskel: gränsen mellan den allra svagaste
retning, som förmår utlösa en reaktion, och
en reaktionslös retning. Jfr reobas,
tröskelvärde.
Retote’1, (/. Retothe’Ii|um, -i): retikuloendo-
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
