Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Similia similibus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Similia similibus
524
Sinus
tivit: se paratrakom. -hud: större hudveck
mellan fingrar 1. tår.
Similia similibus: se homeopati.
Si’mil I is, (/.): lik.
Simmond’s kakexi’, S. sjukdom: hypofysär
kakexi (vid insufficiens i hypofysens främre
lob) huvudsakligen hos kvinnor i
generationsåldern med bortfall av axelhåle- och
blygdhår, tandutfall, upphörande av
menses, atrofi av inre organ, abnorm avmagring,
hudatrofi, nedsättning av
grundomsättning, blodtryck, blodsocker och
temperatur, utslockning av könsfunktionen m.m.
Syn. cachexia hypophysa’ria,
hypophyseo-pri’va 1. pituita’ria, dystrophia
marantoge-nita’lis. Se hypopituitarism.
Sim on art’s band: b and formade samm an
-växningar mellan amnion och fostret, vid
hyp amnion.
Simplex (/.): enkel. Simplicia: läkemedel,
som endast innehålla ett enkelt verksamt
ämne; motsatsen compo’sita =
sammansatta.
Simprovet: se lungprovet (hydrostatiska).
Sims’ operation: genomskärning av sphincter
cu’nni på båda sidor vid vaginism. S.
speku-lum: dubbelspekulum i form av tvenne
rännformade plattor, hakformigt utgående
från vardera änden av handtaget. S.
uterus-son d: graderad sönd för mätning av uteri
längd.
Simula’nt (av /. simulate, låtsa): en, som
bedrägligt låtsar sjukdom. Simule’ra,
Simulation; syn. mo’rbus fictus.
Simulta’n (av /. si’mul, på samma gång):
samtidig. -kasett: kasett innehållande fler
filmer på visst avstånd över varandra, varvid
vid tomografering erhålles bilder av flera
plan med samma exponering, -ympning:
samtidig aktiv och passiv immunisering.
Sina’p[is, -is (/.): senap.
Sinapism (/. -us, -i av sina’pis, senap):
beredning av senapsdeg, senapspapper, senapsduk
etc. och deras användning.
Sincip|ut, ’-itis (/. av se’mi-ca’put, halva
huvudet): pannan, pannbenet. Motsatsen
occiput.
Sinding-Larsen’s sjukdom: aseptisk
nekros i knäskålen.
Sine (/.): utan.
Singular|is, -e (/.): enskild, enstaka.
Singult[us, -us (/.): snyftning; se hicka.
Sinist|er, -ra, -rum (/.): vänster.
Sinistro- (av /. sinister): 1. vänster-. 2.
ogynnsam-. -cardia: se -k ar di’, -gyration, (/.
-gy-rat|io, -io’nis av g. gy’ros, ring):
vänster-vridning, t.ex. vid ögonrörelser 1. av polari-
sationsplanet. -kardi’, (I. -card | i’a, -i’ae av g.
kardi’a, hjärta): dislokation av hjärtat åt
vänster, -manuell (av I. ma’nus, hand):
väns-terhänt. -position, (/. -posit|io, -io’nis av
po’nere, ställa): se positionsförändringar, ’-s
(/. -is, -is): 1. granatchock, det nervösa o.
mentala tillstånd (inklusive tal- och
hörseldefekter) hos personer, som utsatts för
bombardemang; 2. ränteneuros efter olycksfall.
Sinnes-analogier: se synestesier. -celler: celler,
som upptaga utifrån kommande retningar
o. gnm nervösa ledningsbanor överföra dem
till centrala nervsystemet. Jfr -epitel,
-centra: barkområden i storhjärnan för
medvetet uppfattande av sinnesintryck ävensom
bevarande av desamma i minnet o.
skapandet av sensoriella föreställningar,
»epitel: de celler, i vilka sinnesnervernas
änd-grenar utlöpa, -nerver: nerver, som
förmedla retningarna av sinnesorganen till
sinnescentra. Syn. sensoriska nerver, -organen:
syn-, hörsel-, lukt-, smak- och
känselorgan. -sjukdom: frenopati, psykos.
Sinnes-slöhet: psykisk undermålighet
omfattande graderna idioti (obildbarhet),
imbecil-litet och debilitet (bildbarhet). Syn.
oligo-freni. -villor: hallucinationer, illusioner.
Sino-atriala, -aurikulära systemet:
sinusknu-ten och dess utlöpare. Se
retningsledningssystemet.
Sinuit (/. -is, -idis): infl. i de från näshålan
utgående bihålortia (sinus) i skallens ben.
Sin|us, -us (l. veck): utbuktning, hålrum.
— S. anal es (S. recta’ les, BNA): fårorna
mellan de longitudinella slemhinnevecken i
ändtarmen. S. ao’rtæ och S. tru’nci
pulmo-nalis: utbuktningarna av artärväggen vid
aortas resp. traneus pulmonalis tre
valvel-fickor. S. caro’ticus: en lindrig utvidgning
på arteria carotis interna vid dess ursprung.
Väggen är här tunnare. Pulsen blir
härigenom större och de i väggen här
inbyggda nervändarna har av receptorganet,
si-nusnerven, en gren från n.
glossopharyn-geus signalerar centrala nervsystemet, som
reflexvägen genom förlängda märgen
reglerar blodtrycket och
hjärtfrekvensen. Sinusnerverna äro sålunda
buffertnerver för blodtrycket. Om trycket i sinus
carat ic us ökas, går impulsen via sinusnerven
till glossopharyngeus och vidare till vagus,
varvid pulsfrekvensen minskas,
småartärer-na vidgas och binjurebarken minskar
nor-adrenalinutscndr ingen. Motsatsen inträffar
om trycket i sinus caroticus sjunker.
S. caverno’sus: blodledaren på ömse sidor
om sella turcica. S. circulars, BNA: en
venbåge runt om foramen magnum på skal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
