Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Substantiell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Substantiell
553
Suffokation
net, innanför kompaktan. S. ni’gra (Nu’cleus
niger, INA): lager av mörkpigmenterade
nervceller mellan tegmentum och pedu’nculi
ce’rebri. S. reticularis: en nätformad
struktur mitt genom hjärnstammen från nedre
delen av förlängda märgen till
mellanhjär-nans hypotalamusområde uppgående i
mellanhjärnans strukturer och i
storhjärnans bark. Substansen mottager impulser
från storhjärnsbarken, från lilla hjärnan,
från hjärnstammen och ryggmärgen.
Intrycken från olika receptorer (av lukt, ljud,
perifera nerver och från inre organ) inlöpa
till detta centralorgan och smältas där
samman "integreras". Från s. r. utgår
sedan banor och impulser till ryggmärgen,
till lilla hjärnan, till talamusområden och
hemisfärerna. Kan genom elektrisk
stimulering påverka funktioner i ryggmärgen,
såsom muskeltonus, respirationsrörelser
och blodtryck. Impulser in mot hjärnan
visa att de ha betydelse för
vakentillståndet. EEG kan förändras. Hålles
retikular-substansen i full aktivitet kan sömnen
hindras infinna sig. Många rogivande
medel kunna dock nedsätta enskilda cellers
aktivitet (t.ex. meprobamat och
klorpro-mazinpreparat). Stormar i retikular
substansen anses kunna utlösa epileptiska
anfall.
Substantie’11: som har substans, materiell,
kraftigt fogad.
Substitution, (/. Substitut |io, -io’nis av
substitute, giva i stället för): ersättning.
Sub-stitue’ra: ersätta, -s|terapi’:
ersättningsterapi. Användning av organsafter som
ersättning för icke utvecklade eller hjälp vid
bristfälligt funktionerande körtelorgan. Syn.
opoterapi 1. organterapi.
Substrat (av /. subste’rnere, underlägga):
underlag, mest om näringssubstrat för
odling av mikroorganismer.
Subsu’ltus te’ndinum (av I. subsili’re, springa
upp + te’ndo,sena): omväxlande
framspringande och avslappnande senor (t.ex. på
handledens volarsida) genom lätta ryckningar i
tillhörande muskler vid svåra febertillstånd.
Sub- (av I. sub): under-, -tempora’1 (l. -is,
-e av te’mpus, tinning): under tinningen.
-tendi’n|eus, ’-ea, ’-eum (l. av te’ndo, sena):
under sena.
Subthalatnic|us, -a, -um (/.): liggande under
thalamus.
Subti’1 (/. -is, -é): fin. Bacillus s.: höbacillen.
Sub- (av 1. sub): under-, -umbilikai, (/.
-um-bilica’l|is, -e av umbili’cus, navel): belägen
under naveln, -ungua’1, (/. -ungua’l | is, -e av
u’nguis, nagel): belägen under nagel.
Subvali’d: se S job ring.
Succeda’n|eus, ’-ea, ’-eum (l. av succe’dere,
följa efter, utträda): som följer efter. Se
caput. Successi’v: följande på vart annat.
Succenturiat|us, -a, -um (av 1. succenturiate,
utfylla): om biorgan, ss. lien s., bimjälte.
Succina’t: bärnstenssyrans (a’cidum
succi’ni-cum) salter.
Succinylsulfatiazol, (l, -thiazol|um, -i):
sulfapreparat med ringa resorption.
Su’ccuba [av /. succuba’re, ligga under (den
onde anden tänkes ligga under)l: nattmara
särsk. hos män. Jfr i’ncubus, oneirodyni.
Su’cc|us, -i (/.): saft. S. ga’stricus: magsaft.
Su(c)kule’nt, (/. Succule’nt|us, -a, -um):
ödematöst degig.
Succu’ss|io, -io’nis (/. omskakning)
Hippo-c rat is: förnimmelsen av skvalpljud
(suc-kussionsljud) vid skakning av överkroppen
å en patient med sero- 1. pyopneumotorax.
Su(c)korré, (/. Succorrhoe’|a, -ae av su’ccus,
saft + g- rhoi’a, flöde): excessivt saft- 1.
sekretflöde, t.ex. vid ptyalism.
Sudatnin|a, sing, -um (/. av suda’re, svettas):
hettblåsor, svettblåsor. Syn. miliatia.
Suda’n: rött anilinfärgämne, för färgning av
fett.
Suda’ri|um, -i (/. av su’dor, svett): svettbad.
Sudeck’s atrofi: akut benatrofi genom
laku-när resorption av benbalkaraa, förorsakad
av inaktivitet.
Sudokerato’s, (/. Sudocerato’s|is, -is av
su’dor, svett -f- g. ke’ras, horn):
hornvand-ling i svettkörtelgångarna.
Su’d|or, -o’ris (/.): svett. S. a’nglicus: engelska
svetten, en akut epidemisk nästan alltid
dödlig infektionssjukdom, som huvudsakligen
uppträdde i England under 15:e och 16:e
årh. med våldsamma svettningar, hjärtbesvär
o. depression som huvudsymptom. Syn.
mi-lia’ria epide’mica. S. urino’sus: urinhaltig
och urinluktande svett. Sudora’1: som har
avseende på svett.
Sudori’-fer|us, -a, -um; (1. av su’dor, svett -f
fe’rre, bära); -par|us, -a, -um (l. av pa’rere,
alstra): svettavsöndrande 1. svettbildande.
Gla’ndulæ sudori’ferce: svettkörtlar. —
Su-dori’|fera, sing, ’-ferum (/.): svettdrivande
medel; syn. diafore’tika.
Sudor(r)é, (/. Sudorrhoe’|a, -ae av su’dor,
svett + g. rhoi’a, flöde): excessiv svettning,
hyperhidrosis.
Sufficie’ns, (7. Sufficient|la, -iae):
tillräcklighet. Jfr insufficiens. — Sufficie’nt:
tillräcklig.
Suffokation, (/. Suffocat|io, -io’nis av
suffocate, kväva): kvävning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
