Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sympatin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sympatin
560
Syncentrum
ne’rvus sympa’thicus: se autonoma
nervsystemet (1). Sympatikushlockerande medel:
medel som blockera sympatikusaktiviteten
(framför allt vid hypertoni). -galvanisation:
se subaural galv. -kriser: anfallsvis
uppträdande basedowartade symptom vid
ta’-bes dorsa’lis. Jfr vaguskriser. -spott:
sparsam tjock salivavsöndring vid retning av
nervus sympathicus. Jfr chordaspott.
Sympati n, (/. Sympathi’n|um, -i): verksamt
ämne, som skall uppträda vid
sympatikus-retning; likartat men ej identiskt med
adrenalin.
Sympatisk, (/. Sympa’thic|us, -a, -um): 1.
beroende på sympati; 2. hörande till
sympa-tikus. S. medel: se palliativa. S.
nervsystemet: se autonoma nervsystemet, användes
ofta syn. med detta. S. oftalmi’: se
sympatisk ögoninfl. S. ptos: gnm förlamning av
halssympatikus orsakad ptos. Jfr
okulopu-pillära syndromet. S. retning:
retningsföreteelser på ett öga gnm smärtsam sjkd. i det
andra. S. ögoninflammation: iridocyklit, ev.
korioretinit i ett ("sympatiserat") öga, som
uppträder veckor 1. år efter en uveit (i regel
orsakad av penetrerande sår) i det andra
("sympatiserande") ögat och ofta medför
blindhet. Syn. sympatisk oftalmi.
Sympato- (/. Sympatho- av g. syn, med +
pa’thos, lidande): sympatikus-. -bla’ster (av
g. blasto’s, frö): förstadier till
sympatikus-ganglieceller. -blasto’m (1. -a, -atis):
neuro-blastom i sympatikus. -blastoma mali’gnum:
elakartad svulstbildning hållande
sympati-kusartad nervvävnad, -go’nier, (/. -gon | i’a,
-i’ae av g. go’nos, avkomma): embryonala
celler, som utvecklas till sympatiska
nervceller. -gonio’m (/. -a, -atis): svulst bestående
Sympatotomi’: se sympatikotomi.
Symphyseo-: se symfyseo-.
Sy’mphysis: se symfys.
Sym I podi’, (/. Sym| pod| i’a, -i’ae av g. syn,
av sympatogonier.
samman + pou’s, fot): sirenbildning. Jfr
sirenomeli, symmeli, sympus.
Sympo’sium (av g. syn, samman -f po’sis,
dryck): dryckeslag; i modernt språkbruk
vetenskaplig konferens dryftande speciella
frågor.
Sympto’m, (/. Sympto’m|a, -atis, pl. ata av
g. syn, samman -f pto’sis, fall):
sjukdomstecken. Subjektiva s.: endast iakttagbara
av den sjuke ss. smärtor, parestesier, svindel
etc.; objektiva s.: även av andra
iakttag-bara s. Tidigsymptom: [Frühsymptome (/.)]:
de först iakttagbara tecknen;
patognomo-niska s.: sjukdomstecken, som äro t.o.m. av-
görande för diagnosen av viss sjukdom. —
Symptoma’tisk, (l. Symptoma’tic|us, -a,
-um): som rör sjmptom. S. behandling:
behandling av enstaka symptom utan att
grundlidandet träffas därav.
Symptomato|-logi’, (I. -logI i’a, -i’ae av g. lo’gos, lära):
symptomläran. Syn. semeio-, semiologi,
se-miotik. Symptomkomplex: grupp av
samhöriga för en viss sjukdom karakteristiska
symptom. Syn. syndrom.
Sy’mpjus, -odis (/. av g. syn, samman +
pou’s, fot): missfoster med de nedre
extremiteterna sammanvuxna till ett. Allt efter
antalet fötter (ingen, en 1. två) skiljes
mellan s. a’pus, s. mo’nopus, s. di’pus. Syn.
sirenomeli, symmeli, sympodi.
Syn- (av g. syn): samman-, med-, -ade’lf, (l.
-ade’lph|us, -i av g. adelpho’s, broder):
missfoster med dubbla extremitetspar från
en i övrigt ordinär kropp, -sesthesi’a: se
-es-tesi. -afi’, (/. -aph|i’a, -ae av g. haphe’,
beröring): kohesionen i vätskor. Jfr prosafi.
-algi’, (/. -algI i’a, -i’ae av g. a’lgos, smärta):
känsla av smärtor i ett icke sjukt
kroppsparti. -a’nche: se cynanche. -ante’m, (/.
-anthe’m j a, -atis av g. a’nthos, blomma):
lokal eruption av en grupp papier, -a’ps (/.
-is, -is av g. ha’pto, gripa):
omkopplingsstället (anatomiskt karakteriserat av
varandra mötande finförgreningar från olika
neuroner), där nervimpulsen går över från
en neuron till en annan 1. på det organ, som
skall påverkas; övergången sker under
förmedling av vissa kemiska ämnen
(acetylko-lin, sympatin) och kan gnm andra (nikotin,
kurare) hindras 1. brytas. —
Synapsissta-dium: nystadiet vid karyokinesen. -apta’s:
syn. emulsin. -artro’s, (/. -arthro’sjis, -is av
g. a’rthron, led): sammanväxning av leder
till orörlighet. Syn. koartikulation.
-athre’-s|is, -is, -athroi’s;|is, -is (/. av g. hathroi’zo,
samla): lokal hyperemi 1. kongestion.
Synbanan: omfattande två neuroner: 1.
första neuronen från näthinnan genom chiasma
till de i synhögens bakre del, 1. därintill
belägna primära syncentra (co’rpus
genicu-la’tum latera’le, pulvinar och främre
fyrhögarna); 2. andra neuronen, från primära
syncentra genom gratioletska
synstrålningen till cuneus och särskilt till det i
sulcus calcarinus belägna sekundära
syncentrum.
Syn-ca’nthus: se -kantus. -cefa’1, (i
-ce’pha-l|us, -i av g. syn, tillsammans + kephale’,
huvud): missfoster, tvilling med
sammanvuxna huvuden och bål.
Syncentrum: barkcentrum för
synförnimmelser å nacklobens mediala yta. Består av: 1)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
