Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Urinös ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urinös
603
Uroplani
även till njursten m.m. Ofta syn. gikt.
-syregruppen: purinkroppar. -syreinfarkt:
ansamling av utfälld urinsyra 1. dess salter
i de raka njurkanalerna hos nyfödda 1. vid
gikt. -säcken: allantois. -vägarna:
urinkanalerna (i njurarna), njurbäcken,
urinledare, urinblåsa och urinrör, -ämne: kolsyrans
yNHa
amid syn. karbamid, urea. CO<(
\nh2
Urinös: som hör till urin, t.ex. u. lukt (av
sönderdelad alkalisk urin).
Urmakarkramp: yrkesneuros, kramp i musc.
orbicularis oculi i följd av ständigt
fasthållande av luppen i ögat.
Urmunnen: urtarmens öppning utåt. Jfr
gastrula.
Urning: se uranism.
Urnjure: syn. mesonefros. Njuren anlägges
fylogenetiskt i 3 utvecklingar: 1) förnjuren
1. pronefros; 2) mellannjuren 1. urnjuren 1.
mesonefros, syn. wolff ska kroppen, och 3)
efternjuren 1. metanefros 1. bäckennjuren 1.
permanenta njuren. Hos båda könen
försvinner förnjuren tidigt. Mellannjuren
kvarstår i rester, hos mannen i epididymis och
paradidymis, hos kvinnan i ep- och
paro-oforon.
Urnjuregången: utförsvägen först för
förnjuren, därefter för urnjuren till kloaken;
omvandlas till sädesledare hos mannen och
förkrymper hos kvinnan.
Uro- (/. av g. ou’ron): urin-, -artri’t, (l.
-ar-thri’t|is, -idis av g. a’rthron, led): ledbesvär
i samband med urogenitala åkommor. Se
R e i t e r’s sjukdom, -bili’n (av 1.
bi’-lis, galla): ett urinfärgämne, som bildas ur
urobilinogen. Jfr hydrobilirubin. -i’kterus
(av g. i’kteros): ikterus med urobilinuri.
-uri’, (/. -ur I i’a, -i’ae av g. ou’ron, urin):
ökad utsöndring av urobilin, vid feber och
leversjukdomar. -ce’l|e, -es (/. av g. ke’le,
bråck): utspänning av skrotum med
extra-vaserad urin. -chesi’, (/. -chesji’a, -i’ae av g.
che’zo, tömma tarmen): avgång av urin från
anus, -chrom: se -krom. -dialy’s, (/.
-dia’ly-s|is, -is av g. dia’lysis, upphörande): partiellt
1. totalt undertryckande av urinen,
-do’ch-mi|um, -i (/. av g, dochei’on, behållare):
syn. urinal, -dyrd’, (/. -dyn | i’a, -i’ae av g.
ody’ne, smärta): smärtsam urinkastning,
-erytri’n (av g. erythro’s, röd):
urinfärgämne, som färgar uratsediment rött. -fa’ger (av
g. phagei’n, äta): jätteceller, som
innehålla urater, vid gikt. -fana kroppar (av g.
phai’no, framträda): kroppar vilka
utsöndras med urinen i samma tillstånd, vari de
upptagits av organismen, -fei’n (av g. pha-
io’s, grå): ett luktande grått pigment i
urinen. -fobi’, (/. -phobji’a, -i’ae av g.
pho’bos, fruktan): nervös fruktan för
urinträng-ningars uppträdande i olämpliga ögonblick,
-fosfome’ter (av g. phos, ljus + phore’o,
bära -f me’tron, mått): instrument för
bestämmande av fosformängden i urinen,
-fti’s, (/. ’-phthis|is, -is av g. phthi’sis,
förtvinande): tuberkulos i urinorganen, -ge’n,
(/. ’-gen|es av g. genna’o, alstra): utgående
från urin 1. urinvägar, t.ex. u.
allmäninfektion. -genita’1 (/. -is, -e): som tillhör
urin-och könsapparaten, -genita!systemet: den
samfällda urin- och könsapparaten, -grafi’,
(/. -graph I i’a, -i’ae av g. gra’pho, skriva):
röntgenundersökning av urinvägarna efter
intravenös injektion av kontrast, som
utsöndras genom njurarna, -gravimeter: se
urometer, -kine’tisk dyspepsi’ (av g. ki’nesis,
rörelse): i anslutning till rubbningar i
urinens fortskaffning och tömmande
uppkommen dyspepsi. -klepsi’, (/. -clepsji’a, -i’ae av
g. kle’pto, stjäla): omedveten avgång av
urin. Jfr incontine’ntia uri’næ. -krisi’, (/.
-cris|i’a, -i’ae av g. kri’no, bedöma):
diagnosställande genom observerande och
undersökande av urinen, -kro’m, (/. -chro’m|a,
-atis av g. chro’ma, färg): den gula till
bruna färgsubstansen i urin. -kromoge’n, (/.
-chromoge’ni j um, -i av g. chro’ma, färg
-+-genna’o, alstra): ett förstadium till
uro-krom, tillhörande proteinsyrorna och
antagligen vållande diazoreaktionen.
-kromogen-reaktion: till den 3 ggr spädda urinen
sätter man i ett reagensglas 3 droppar 1 °/oo
permanganatlösning och erhåller vid
närvaro av urokromogen som positivt utslag
gulgrön färgning. Syn. Weiss’ reaktion,
-lagni’, (/. -lagni i’a, -i’ae av g. lagnei’a,
vällust): sexuell uppretning vid åsyn av det
motsatta könets urinerande 1. vid
uppfångande av den låtna urinen med munnen, -li’t,
(l. ’-lith|us, -i av g. li’thos, sten): urinsten.
Urolit(h)i’asis. -logi’, (l. -log | i’a, -i’ae av g.
lo’gos, lära): läran om urinapparatens
sjukdomar. Urolo’g: specialist på detta område,
-me’ter (av g. me’tron, mått): areometer för
bestämmande av urinens specifika vikt. Syn.
urogravimeter, -nefro’s, (/. -nephro’s | is, -is
av g. nephro’s, njure): abnorm utspänning
av njurbäcken och njurkanaler med urin,
säcknjure. Jfr hydronefros. -no|fi’l, (/.
’-phi-l|us, -a, -um av g. phile’o, älska): om
bakterier, som växa i urinhaltigt medium, -pati’,
(/. -path I i’a, -i’ae av g. pa’thos, lidande):
patologisk förändring i urinvägarna, -peni’,
(/. -pen I i’a, -i’ae av g. peni’a, brist): brist
på urin(sekretion). -ph-: se -f-. -plani’, (/.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
