Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prästfrun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Har hon förgjort dig?»
»Ja, med en spickesill! Jag blef så yr
i skallen efter den, att jag råkade fria till
henne.»
»Fria? Är du galen? Hon är ju
åttio år!»
»Hon har icke fyllt sina åttio än.»
»Men fria?»
»Ja, jag kan ju hvarken få pastoratet
eller prästgården eller dig utan att taga
henne på köpet.»
»Kan du icke få mig, säger du?»
»Nej, dig kan jag icke få, utan att jag
blir präst, det vet du, och präst kan jag
icke bli utan henne, så du ser, att det här
är inveckladt.»
»Ja, men Söfren . . .»
»Blir jag vigd med henne, så äger jag
med detsamma allt silfret och sängkläderna
och möblerna och grisarna och korna och
hela rikedomen. Och när få vi två råd att
skalla oss det? Hon kan ju icke lefva så
länge nu, då hon är öfver åttio.»
»Hon har ju icke fyllt åttio, sade du
nyss.»
»Ja, hon är i alla fall mycket nära,
och litet mer eller litet mindre är icke så
farligt. Och när hon sedan är död, så
ärfva vi två hela härligheten. Vi hade i
alla fall varit tvungna att vänta ett par år,
innan vi kunnat gifta oss, fattig som jag är.»
»Säger du det? Men hvart skall jag
då taga vägen under tiden?»
»Ja, det är knuten, det, Mari, för jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
