Medeltidsbilder / 157 (1901) Author: Kristofer Janson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förföljda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Öfver öde vidder jag gångar,
så foten blir full af sår,
Gud vet så sant, om vår Herre
befriar mig nu i år.

De vintrarna äro så långa,
och de bli nog fler och fler,
å, den som kunde få somna
och aldrig få vakna mer.

Räfven den har sin kula,
och björnen sitt ide har;
jag äger ej tak eller väggar,
där jag kan få stanna kvar.

Som fågel på heden i ljung och snö
de jaga mig upp och ned,
förr’n mästermannen mitt hufvud tar,
jag får väl aldrig fred.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>